Bloggen är min dagbok

Människa. – Jag vågade inte kalla mig en skrivande mänska förrän jag fyllt trettio, säger Annette Kronholm-Cederberg. 6.5.2007 kl. 00:00

– Jag vågade inte kalla mig en skrivande mänska förrän jag fyllt trettio, säger Annette Kronholm-Cederberg.

 
Annette Kronholm-Cederberg är forskare och hemmamamma.

Det är sent nittiotal. Åttonde mars, kvinnodagen och ett samkväm på Café Kyrktuppen i Nykarleby. Runt borden sitter luttrade feminister, de flesta i trygg medelålder. Sånär som ett gäng unga tjejer i en bordsända. Som är lite på sidan om. Tills de en och en äntrar scenen, och läser dikt. Med närvaro, intensitet och skörhet. De strålar, de växer, de äger scenen. En hisnande upplevelse.

Det var mitt första möte med Poetry Slam, estradpoesi där poeterna framför sina originaltexter. Och det var därmed också mitt första möte med Annette Kronholm-Cederberg, som var där i egenskap av relativt ny ivrig modersmålslärare, som lotsat de unga gymnasisterna in i kreativt skrivande och estradpoesi. Vilket jag också berättar när hon tar emot mig för intervju nästan tio år efteråt. År då flyttlass har hunnit gå till Vasa och sen till Jakobstad, då barn fötts, en licentiatavhandling har skrivits, en doktorsavhandling påbörjats och där livet just nu mycket handlar om att ta hand om barnen.

– Vi entusiasmerade varandra tror jag, eleverna och jag, säger Annette Kronholm-Cederberg. Det var en bra tid.

Och det var säkert år som stimulerade forskaren Annette Kronholm-Cederberg inför sin forskning kring de ungas skrivande i skolan. Liksom skrivandet utanför den. Där det intressanta inte är hur det skrivs men väl vad som skrivs och där det viktiga inte är att korrigera men väl att respondera. Varje mänska är en berättelse, en narrativ varelse, som vill göra sitt liv mer begripligt. Och gör det via ord, texter och berättelser om sitt liv.

– Det skrivs mer än någonsin tidigare. Aldrig har så många skrivit så mycket för så många! Tack vare nya genrer som sms, chatt, bloggar och krypintexter har skrivandet formligen exploderat.

– Vi ser en oerhörd mängd offentlig skrift författad av unga. Med varierande språklig bakgrund. De unga skribenterna låter dialekt, standardsvenska, slang, finska och svenska flyta in i varandra på ett kreativt sätt.

Vad de unga skriver om har Annette Kronholm-Cederberg inte tittat desto närmare på. Ännu. Men väl pratat med dem om deras skrivande.

– De unga skriver inte längre enbart uppsatser på modersmåltimmarna. Det är många, många unga som äger det skrivna ordet, som ser sig som skrivande mänskor. Jag vågade inte kalla mig en skrivande mänska förrän jag fyllt trettio.

Läs profilen i sin helhet i papperstidningen 19/2007. 

Susanne Palm-Wahlstedt



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45