”Vi förlitar oss på ordets kraft”

Människa. Kyrkan och teatern har mycket gemensamt och mycket av lära sig av varann, tycker prästdottern och skådespelaren Camilla Hellberg. 23.4.2007 kl. 00:00
Kyrkan och teatern har mycket gemensamt och mycket av lära sig av varann, tycker prästdottern och skådespelaren Camilla Hellberg.
 
Foto: Sofia Torvalds

Då jag träffar Camilla Hellberg i hennes charmiga lilla radhuslägenhet i Karis har hon några dagar tidigare fått höra att hon får ett ettårigt arbetsstipendium från Kulturfonden. Hon försäkrar mig om att hennes reaktion på den nyheten var minst lika stor som om hon fått en Oscar.

– Jag sa: vem, jag? Så började jag gråta, skrattar hon.

Tidigare har hon hankat på som frilansare och för det mesta inte vetat vad hon skall syssla med från en månad till en annan. Nu har hon äntligen frihet att planera sitt liv i lite längre perspektiv. Det betyder att hon snart packar sina väskor och reser till Sydafrika, där hon har ett projekt på gång. På sommaren blir det New York, sen Afrika igen.

Den lilla lägenheten i Karis kommer antagligen att stå tom ett tag framöver.

Grundtrygghet

Camilla Hellberg har växte upp i Åbo som yngsta dottern i en stor familj, ”skrapabullen”. Henns pappa heter Göran Hellberg, före detta idrottspräst och ett bekant namn för de flesta.

– Jouko Turkka har sagt att först kommer en militärgeneration, sedan en prästgeneration. Prästgenerationens barn blir konstnärer. På mig stämmer det.

Prästbarn väljer ofta olika roller. Antingen går man in i samma tradition som föräldrarna, eller också revolterar man och gör precis tvärtom. Camilla Hellberg har valt en mellanväg.

– I flera år totalvägrade jag att gå i kyrkan. Jag upplevde att kyrkans sätt att diskutera hur det är att vara människa inte var mitt sätt att göra det på.

– Men det som jag fått med mig hemifrån är en grundtrygghet. Det betyder inte att jag alltid känt mig trygg. Men det har betytt att jag aldrig totalt misströstat. Jag har känt mig skyddad, jag har vetat att kärleken ändå vinner.

Läs profilen i sin helhet i papperstidningen 17/2007. 

Sofia Torvalds



ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00