Attityder kan man inte lagstifta om

Ledare. Ledare 17/2007 Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i. 23.4.2007 kl. 00:00
Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i.
För en del av oss är det till och med mer än intressant. För dem som ekonomiskt, socialt och annars står och balanserar på gränsen mellan en möjlig och en omöjlig morgondag kan det vara helt avgörande vad som nu sker, inte endast konkret utan också på en attitydnivå.

 
Illustration: Jan Lindström

Attitydernas betydelse har konkretiserats i det principiellt mycket viktiga fallet med den serbiska medborgaren, snart 72-åriga Halide Latifi, som för närvarande bor hos sin brorson i Borgå.

Brorsonen har snart under ett par år tagit hand om henne och båda vill fortsätta med det arrangemanget. Problemet är att Utlänningsverket fattat två beslut om att hon skall utvisas.

Det senaste utvisningsbeslutet fattades för tre veckor sedan. Utlänningsverkat motiverar på tre maskinskrivna sidor varför de inte kan bevilja henne uppehållstillstånd.

Bland argumenten finns allt från att det är möjligt också för en smått dement, deprimerad gammal kvinna att leva ett drägligt liv i Kosovo till att det är fritt fram för släktingar var som helst i världen att stöda henne ekonomiskt om vården eller boendet blir för dyrt för henne att klara av på egen hand.

Enligt Utlänningsverket finns det kort sagt ingenting avgörande som skulle säga att man inte rimligtvis kan förutsätta att Halide Latifi fortsätter att leva i sitt hemland.

Utlänningsverkets tolkning av hur den verklighet ser ut som Halide Latifi skulle utvisas till har ifrågasatts och ifrågasätts.
Hur man väljer att bedöma förhållandena i Kosovo har inte endast med vad som brukar kallas kalla fakta utan också med attityder att göra. Den som har attityden att Latifi skall utvisas ser den på sitt sett. Den som vill att hon inte skall utvisas ser den på sitt sätt. Fakta finns där, men de uppfattas och bedöms på olika sätt.

Samma gäller bedömningen av det som sägs i utlänningslagen § 52: ”En utlänning som befinner sig i Finland beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om det med hänsyn till utlänningens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd …”
De flesta av dem som följt med fallet Latifi anser säkert att det av många individuella mänskliga orsaker är oskäligt att inte bevilja henne uppehållstillstånd.

Men Utlänningsverket har en annan uppfattning.
I en radiointervju med verkets enhetsdirektör Esko Repo låter han förstå att det vore orättvist mot andra att på basis av individuella mänskliga orsaker bevilja Latifi uppehållstillstånd.
Logiken förefaller vara lika solklar som absurd.
Individuella mänskliga orsaker kan inte tillämpas eftersom det är fråga om individuella mänskliga orsaker som därför följaktligen inte kan tillämpas generellt.

I olika sammanhang har Utlänningsverket betonat att lagen måste följas. Så är det förstås också. Men attityder kan man inte lagstifta om. Och det är på det planet problemen för Halide Latifi huvudsakligen förefaller uppstå vad Utlänningsverket beträffar.
Vill man se något gott i det som nu skett kring fallet Latifi skulle det i så fall vara att behovet av ”attitydbedömningar” i samband med lagstiftning blivit uppenbart.
Även om man som sagt inte kan stifta lagar om attityder kan man stifta lagar som formuleras utgående från hur de i värsta fall kan tolkas.
Till den delen har Utlänningsverket varit lagstiftarna till stor hjälp med konkreta exempel.

Stig Kankkonen



Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00