Kvinnliga präster försvarar samarbetsmotståndare

Kyrka. I helgen skickades en vädjan om tolerans gentemot kvinnoprästmotståndare ut till de finska medierna. Tre av de fem personer som undertecknat uppropet är kvinnor. Uppropet finns nu översatt till svenska. 5.4.2007 kl. 00:00
I helgen skickades en vädjan om tolerans gentemot kvinnoprästmotståndare ut till de finska medierna. Tre av de fem personer som undertecknat uppropet är kvinnor. Uppropet finns nu översatt till svenska.
 
Aino Vesti, kyrkoherde i Masku församling, poängterar att det finns församlingar i vilka personalen har kunnat leva i sämja även om åsikterna i ämbetsfrågan går i sär. Foto: Mika Peltotalo
I uppropet framgår att undertecknarna anser att konflikter i kyrkan skall kunna lösas med kärlek och att det skall finnas rum för olika uppfattningar inom kyrkan.

- Jag har under en lång oroat mig för vår kyrka och dess enhet, säger Aino Vesti, kyrkoherde i Masku församling och skribenten bakom uppropet.

- Mitt buskap är att människor skall kunna leva sida vid sida i frid, trots att det finns olika uppfattningar i många frågor. Det är inte lätt att hitta en gemensam väg framåt, men vi måste försöka.

Kvinnliga präster måste respekteras

Vesti framhåller hur viktigt det är att kvinnliga präster respekteras men poängterar också att det finns församlingar i vilka personalen har kunnat leva sämja även om åsikterna i ämbetsfrågan går i sär.

- Det finns två uppfattningar i kvinnoprästfrågan och ingendera av dem har konstaterats vara irrläror. Med hjälp av praktiska arrangemang måste bägge läger kunna samarbeta i kyrkan.

- I dagens situation dömer människor varandra, hjärtan blir hårda och samarbete förhindras. Vi måste alla se vår egen synd och gå till korset.

Uppropet finns nu i sin helhet översatt till svenska:

Kyrkan – ett sjukhus för syndare?

Vi undertecknade anser frälsningen genom Kristus vara det viktigaste inom kristendomen och vi vill lita på den bibliska uppenbarelsen som högsta rättesnöre för tro och liv. I ämbetsfrågan tänker vi olika, men vi ser den inte som en jämställdhetsfråga. Enligt vår uppfattning kan man inte avgöra ämbetsfrågan genom att gräla inbördes.

Vi önskar att kyrkan kunde vara en familj, där det är möjligt att högakta varandra och ge varandra utrymme genom att arrangera arbetsturer och särvigningar.
 
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland anser inte den traditionella ämbetssynen vara en villolära. I enlighet med den har kristenheten trott och verkat i 2000 år. Vår kyrka har fortfarande goda ekumeniska relationer till samfund som inte accepterar kvinnliga präster. Därför är det teologiskt och ekumeniskt ohållbart att överföra dem som inte böjer sig i ämbetsfrågan till att prövas under strafflagen.
 
Det handlar inte om könsdiskriminering eller försummelse av arbetsuppgifter utan om en trosövertygelse som fortfarande är förhärskande hos majoriteten inom kristenheten. Ur trosfrihetsperspektiv är det tvivelaktigt att behandla frågor om bibeltolkning och teologi under strafflagen.
 
Kyrkan, som Bibeln förliknar vid  Kristi kropp, är nu illa sårad.  Den borde enligt Martin Luther vara ”syndares sjukhus” som vårdar de svaga, men nu anklagar vi och slår varandra.  Kyrkans mest framgångsrika ungdomssamling (översättarens tillägg: Maata näkyvissä, över 10 000 ungdomar) är hotad. Många präster som troget tjänat kyrkan hotas med avsättning från sin tjänst. Jesus sade: ”Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå. Och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå” (Mark 3:24-25).
 
Finns det fridsstiftare?
 
”O Guds Lamm, som bär all världens synd, giv oss din frid!”
 
Aino Vesti, kyrkoherde i Masku
Mari Stenlund, teol.kand, medlem av Kannelmäki församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors kyrkliga samfällighet
Riitta Mäenpää, sjukhuspastor, Lojo hälsocentral
Antti Laato, professor, Åbo Akademi
Henrik Perret, generalsekreterare, prost

Uppmärksammat i bloggar

På Kyrkpressens bloggsida har Vestis strävanden redan tidigare uppmärksammats. Läs några av reaktionerna här. 



TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00