Spåttlight behöver vi inte

Ledare. Ledare 12/2007 Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler. 15.3.2007 kl. 00:00

På tv-programmet Spotlights hemsida står bland annat följande: ”Det är vår plikt och vårt uppdrag att granska en så offentligt person som Roger Broo eftersom han innehar en unik maktställning i Svenskfinland i egenskap av både förvaltningsdirektör vid akademin och styrelseordförande för Svenska Kulturfonden.”


Så är det förstås. Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler.
Sker inte det kan Spotlight snabbt förvandlas till Spåttlight.

Den etiska utgångspunkten och målet för all journalistisk verksamhet måste vara att ge allmänheten korrekt och betydelsefull information, som gör det möjligt att bilda sig en riktig uppfattning om det som behandlas.
Detta gäller självfallet också den journalistiska granskningen av maktstrukturer, maktutövning och enskilda makthavare.

Ser man på televisionsprogrammet Spotlights behandling av Roger Broo ur detta perspektiv måste man ställa frågor.
Var målsättningen med programmet att ge en korrekt bild av Broos långvariga verksamhet vid Åbo Akademi? Gav programmet en sådan korrekt och betydelsefull information som gjorde det möjligt att få en riktig uppfattning om Broos verksamhet och om Åbo Akademi?
Eller var målsättningen kanske att gå åt Broo och presentera endast sådan information som stödde den målsättningen?

Tyvärr blir intrycket att det senare.
Endast det som talar mot Broo presenterades och det dessutom så att allt negativt ges stor tyngd och lika stort värde och hur betydelsefullt det ena eller det andra är för helheten förefaller ha saknat intresse.
Dessutom får Broo åtminstone indirekt bära hundhuvudet också för sådant som han egentligen inte alls har att göra med. Som till exempel påstådda missar i revisionen och traditionella sätt att sköta vissa saker.

I jakten på Broos ära och trovärdighet misstänkliggörs också sådant som i mera normala sammanhang ses som förutsättningar för framgångsrik verksamhet.
I allmänhet ses omfattande nätverk och goda kontakter som ett plus. Och sällan är det väl negativt att vara känd som en person med hjärtat på rätta stället.
I Spotlights granskning av Broo blev det plötsligt suspekt, på gränsen till kriminellt, att ha ett omfattande, fungerande nätverk.

Vad kapitlet Rex eller andra eventuella oklarheter beträffar finns det naturligtvis ingen orsak att försvara Broo. Fel är fel.
Men det finns inte heller någon anledning att på basis av verkliga eller antagna felsteg misstänkliggöra Broo och allt det som han gjort under 30 år och frånta honom all ära och redlighet.

Spotlight skulle med tanke på programmets trovärdighet och värdighet ha vunnit på att komma ihåg åttonde budet, som säger att man inte skall bära falskt vittnesbörd mot sin nästa, plus Luthers förklaring: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda och baktala vår nästa eller bringa honom i ont rykte; utan vi skola urskulda honom, tänka och tala gott om honom och tyda allt till det bästa.”


Stig Kankkonen



Magnus Lindholm. 27.5.2010 kl. 00:00

Ledare. I boken Den intellektuelles ansvar skriver professor Edward Said bland annat: ”… att tala och skriva i den offentliga sfären betyder att det blir en oavbruten ansträngning som till sin natur är ofullbordad och av nödvändighet ofullkomlig.” Detta citat av Said ingick i Kyrkpressen nr 1 år 2001. Det var min första ledare som chefredaktör för tidningen. 27.5.2010 kl. 00:00

Teologi. Ifall tystnadsplikten i samband med själavård och bikt begränsas kan konsekvenserna bli betydligt mer omfattande än vad man skulle tro, skriver Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 27.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år håller 284 kyrkor öppet på olika håll i Finland. Det är 14 fler än i fjol och samtidigt rekord. 26.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Skriftskolan behåller sin popularitet. Nästan nio av tio finländska ungdomar går i skriftskola. År 2009 ökade antalet med ungefär 300. 26.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vattenskadorna i Borgå domkyrkas vapenhus ändrar inte på verksamheten i kyrkan. 25.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Avannata Ulloriaa heter det senaste tillskottet bland kyrkobyggnaderna i vårt land. Kyrkan invid det arktiska museet Nanoq i Fäbodaskogen i Jakobstad invigdes på fredagen av biskop Björn Vikström. 25.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lördagens vigsel i Borgå domkyrka tog en överraskande vändning då blixten slog ner strax intill kyrkan. 24.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den som vill ta med sitt husdjur till kyrkan får gå på en gudstjänst som riktar sig speciellt till sådana. På begravningsplatsen, däremot, är vovven välkommen. 23.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Organisationen Healing Rooms upprätthåller bönekliniker på tjugotre platser runt om i Finland. Nu ser det ut som om den första bönekliniken på svenska kommer att uppstå i Jakobstad. 22.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. I söndagsskolan fick Emilia Still lära sig bibelberättelserna och grunderna i kristendomen. Det vill hon också ge vidare som söndagsskollärare. 21.5.2010 kl. 00:00

Världen. Situationen i Bangkok har förvärrats avsevärt de senaste dagarna. Finska Missionssällskapet förflyttar därför tillfälligt sina arbetstagare med familjer till ett lugnare område i Thailand. 20.5.2010 kl. 00:00

Världen. Situationen i Bangkok har förvärrats avsevärt de senaste dagarna. Finska Missionssällskapet förflyttar därför tillfälligt sina arbetstagare med familjer till ett lugnare område i Thailand. 20.5.2010 kl. 00:00

Människa. Patrik Hagman talar för en kristendom som fokuserar på handling i stället för att sortera in folk i fientliga läger. 20.5.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Vad är det som har hänt med världen när allt ska vara så vackert hela tiden? tänker jag när jag bläddrar igenom senaste numret av Sveriges största inredningsmagasin. 20.5.2010 kl. 00:00

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14