Samling behövs

Kyrka. Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift. 2.3.2007 kl. 00:00

Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift.



Teologie doktor Sixten Ekstrand är glad över utnämningen till stiftsdekan i Borgå stift.
– Det känns verkligen stimulerande att ta itu med de nya uppgifterna.
Ekstrand har en bred erfarenhet av stiftet. Han har bland annat arbetat som präst i Pernå, fungerat som verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom samt arbetat som lektor och professor vid Åbo Akademi.
– Lägger jag till detta året som chefredaktör på Kyrkpressen så har jag täckt in stora delar av stiftet och dess verksamhet.
– Jag tror att dessa erfarenheter också kommer väl till pass i arbetet som stiftsdekan, säger Ekstrand.

Stiftet och dess framtid

Enligt Ekstrand är Borgå stift en oerhörd tillgång och det har goda resurser och såväl ekonomiska som administrativa förutsättningar att utveckla det kyrkliga livet.
– Vi har domkapitel, en svensk enhet vid kyrkostyrelsen, samt den tredje sektorn med Församlingsförbundet, folkhögskolorna och de inomkyrkliga rörelserna.
– Vi har dessutom en helt unik situation att ha ett eget kyrkligt tidningsorgan, Kyrkpressen, som når praktiskt taget alla finlandssvenskar. Jag tror att vi i den finlandssvenska ankdammen ibland förbises de möjligheter vi faktiskt har, understryker Ekstrand.
– Den stora frågan är vad vi gör av allt detta och hur vi utnyttjar dessa tillgångar. Vi har nycklarna i vår hand och äger resurserna, men förmår vi samla oss till en gemensam strategi som bär stiftet genom de utmaningar som nu står för dörren?

Viktiga frågor

Ekstrand hänvisar till Jan–Erik Lindqvists frågor i KP för några veckor sedan.
– Det var motiverat att ifrågasätta den pågående utvecklingen som har lett till en splittring av resurserna, säger Ekstrand.
– Jag är dock inte övertygad om att en enda stor svensk kyrklig central, var den nu placeras, är den enda lösningen. Det handlar säkert till viss del om fysisk närhet och kommunikation mellan de som arbetar på stiftsnivå, men det handlar i ännu högre grad om attityder.
Samlingsrörelse behövs
Ekstrand drar en direkt parallell till situationen i början på förra seklet, då den finlandssvenska kyrkliga identiteten var hotad.
– Då uppstod den svenska kyrkliga samlingsrörelsen som drev viktiga frågor. Som ett resultat av samlingsrörelsens målmedvetna arbete grundades Borgå stift. Vi fick en egen teologisk fakultet, samtidigt som man såg till att finlandssvenskarna fick för det kyrkliga livet livsviktiga organ som Församlingsförbundet och Förbundet Kyrkans Ungdom
– Vi lever i en liknande situation i dag och nu krävs en ny form av samlingsrörelse i stiftet.
Frågan är om vi förmår samla oss och visa samma mod, framsynthet och handlingskraft som då.

Mera frågor

I stiftsdekanens arbete ingår det övergripande ansvaret för utbildning, fortbildning och personalvård.
– För mig känns det stimulerande att ta itu med dessa uppgifter, eftersom jag under de senaste 10 åren arbetat med utbildning vid Åbo Akademi i egenskap av lektor och professor i praktisk teologi. Ordförandeskapet i Lärkkullastiftelsens styrelse har likaså gett insikter i stiftets egen utbildning, säger Ekstrand.
Enligt Ekstrand finns en god grund att stå på och den tidigare dekanen samt utbildningssekreteraren har gjort ett bra jobb.
– Därför känns det tryggt att gå in i detta och fortsätta att utveckla stiftets utbildning och fortbildning tillsammans med de olika aktörerna på området.
Ett par frågor pockar enligt Ekstrand på särskild uppmärksamhet:
– Personalvården är viktig. Här blir det att sätta sig ner med personalvårdsgruppen och diskutera framtida strategier. – Biskopen lanserade också inför valet en slogan – Må bra i Borgå stift.  De tankar som framfördes i det sammanhanget är också värda att ta vara på, utveckla och implementera i detta viktiga arbete. Mår personalen bra och är motiverad ger det också resultat i arbetet.
– Rekryteringen till kyrkliga yrken fungerar rätt bra när det gäller präster, diakoner och ungdomsarbetsledare

Nytt grepp behövs

– Svårare är det på kantorsfronten och här måste det nog nya grepp till, annars tystnar många orglar inom de närmaste 20 åren. Det är rätt långt också en löne– och statusfråga. En kantor har en lång utbildning bakom sig, men lönen ligger inte i paritet med denna.
– En tredje utmaning är den svaga kyrkliga identiteten hos många av dem som studerar till kyrkliga yrken. Därför måste stor uppmärksamhet ägnas åt att stärka deras andliga och kyrkliga identitet.

Stig Kankkonen



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22