Oro för TF:s framtid

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget.

 Den strategiarbetsgrupp som rektorn för Åbo Akademi, Jorma Mattinen, tillsatte i fjol har presenterat sin första rapport.
– Arbetsgruppen har fokuserat på konkreta åtgärder som ytterligare skulle stärka Åbo Akademis ställning som ett kvalitativt högtstående universitet, betonar akademins personalchef Margita Vainio, som fungerat som arbetsgruppens sekreterare.
– Vi har – trots allt – klarat oss bra och gör det fortfarande, och eftersom vi vill klara oss bra också i framtiden är det viktigt att planera för kommande utmaningar.

Nya utmaningar

Arbetet har enligt Vainio gjorts med beaktande av de stora samhälleliga förändringarna och de krav som de ställer på akademin, forskningen och undervisningen.
– Alla torde vara överens om att vi inte kan möta de nya utmaningar som ÅA står inför utan att strukturerna och verksamheten ses över.
– Oberoende av hur man ställer sig till exempel till produktivitetskraven så finns de, och vi måste leva med dem. Det innebär att vi måste se över strukturer och verksamheter.
Vainio understryker att den aktuella rapporten är ett diskussionsunderlag och ett första genomarbetat inlägg i den process som skall leda fram till en uppdatering av Åbo Akademis helhetsstrategi med sikte på åren 2007-2011.
En helhet av de konkreta förslagen är att fakulteternas antal minskas till fyra genom att bland annat slå samman Teologiska och Humanistiska fakulteten.

Tummen ner

Professor Ingvar Dahlbacka, dekanus för teologiska fakulteten, sätter tummen ner för en sammanslagning med humanistiska fakulteten.
– Det man kan konstatera är att den föreslagna sammanslagningen, i motsats till alla andra sammanslagningar, inte motiveras vare sig innehållsligt, ekonomiskt eller på annat sätt, konstaterar Dahlbacka.
– Jag finner det också snällt sagt märkligt att teologin inte nämns bland de ämnen som enligt arbetsgruppen är kulturbärande.
– De ämnen som nämns är svenska, etnologi, filosofi, folkloristik, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap och religionsvetenskap. Anser arbetsgruppen verkligen att teologin inte är kulturbärande? undrar Dahlbacka.

Profil och identitet

Det som enligt Dahlbacka skulle hända om förslaget i planen förverkligades är att fakulteten skulle förvandlas till en liten, tämligen betydelselös enhet vid humanistiska fakulteten.
– Fakultetens profil och identitet försvinner, understryker Dahlbacka.
– Det är svårt att tro att detta inte skulle ha konsekvenser för dem som vi finns till för, nämligen kyrkan och då huvudsakligen Borgå stift, för skolorna och deras behov av religionslärare och i allt högsta grad också för andra avnämare som har behov av svenskspråkiga teologer.
– Förmodligen skulle också mycket av det goda samarbete som fakulteten idag har med andra teologiska fakulteter framför allt i vårt eget land och i Norden raseras.

Målen har nåtts

Till allt detta kommer enligt Dahlbacka att teologiska fakulteten levt upp till de mål som ställts upp för den.
– Jag tycker inte att man skall slå sönder något som visat sig fungera.
– Nu gäller det att söka motiverade samarbetslösningar och den vägen uppnå ännu bättre resultat och ännu effektivare strukturer, säger Dahlbacka.
– I det arbetet vill Teologiska fakulteten gärna vara med, men vi vill inte bli påtvingade lösningar som bevisligen skulle försämravåra verksamhetsmöjligheter.

Stig Kankkonen



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03