Verksamheten skall forma byråkratin

Kyrka. Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.
6.2.2007 kl. 00:00

Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.

 I december 2005 tillsatte Kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att se hur förändringarna i kommunstrukturerna påverkar kyrkan och församlingarna. Till ordförande för arbetsgruppen utsågs Voitto Huotari, biskop i S:t Michels stift. Arbetsgruppen har nu publicerat en mellanrapport, den slutliga versionen skall enligt planerna vara klar före utgången av detta år. Verksamheten i centrum – Min stora oro just nu är att utvecklingen styrs av något helt annat än visioner av hur kyrkan och församlingarna skall nå ut med sitt budskap till människorna. Kanske saknas till och med visioner om kyrkans och församlingarnas egentliga uppgift, säger Huotari. – Faran för att reformerna i stället styrs av ekonomiska och administrativa faktorer är överhängande. – Det beror i hög grad på att de som ansvarar för ekonomi och administration inte alltid vet vad de som ansvarar för verksamheten vill.
Det viktiga nu vore därför att man i kyrkan och de enskilda församlingarna ser på framtiden ur församlingsbornas synvinkel och därefter frågar sig vilken verksamhet som behövs i framtiden.
– På basis av det man då ser och hör formas visionerna av den framtida verksamheten och därefter skapas strukturer som stöder de visionerna. Det skall vara tågordningen, understryker biskop Huotari.
– Tyvärr ser man inte tillräckligt av detta visionerande.
Det brådskar
Det som oroar Huotari är att tiden för visionerande blir allt knappare. Utvecklingen inom den kommunala sektorn går snabbt vidare, men också oberoende av den måste församlingarna se över sina strukturer.
– I varje församling borde förtroendevalda och anställda nu forma sin syn på hur just deras församling ser ut år 2015 och sedan medvetet gå in för att förverkliga den visionen bland annat med hjälp av förnyade strukturer. Jag hoppas att de gör det under det här året.
I sin mellanrapport går Huotaris arbetsgrupp systematiskt igenom de utmaningar som väntar: flyttningsrörelsen, livsstilsförändringar, sjunkande medlemstal och så vidare. Arbetsgruppen presenterar och analyserar olika behov och sätt att möta utmaningarna.
– Det finns en lång rad olika verktyg för att bearbeta utmaningarna. Och olika verktyg behövs eftersom utmaningarna i församlingarna är så olika, understryker Huotari.
Många utmaningar
– I en del församlingar är utflyttningen stor, vilket skapar sina utmaningar. I andra skapar den stora inflyttningen andra utmaningar. I en del fall är det bra med sammanslagningar av församlingar medan det i andra fall är bättre med mera samarbete.
– Till detta kommer olika livsstilar i olika församlingar. I landsortsförsamlingarna lever människorna på ett sätt och i urbana församlingar på ett annat sätt.
Det som enligt biskop Voitto Huotari gäller alla församlingar är att tiderna förändras och att det ställer nya krav på verksamheten.

Stig Kankkonen



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22