Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



I Åbo får lågstadielever skriva sin egen utlysning av julfreden. 31.10.2011 kl. 13:38

Människa. Inrikesminister Päivi Räsänen har fått vänja sig vid att bli kallad både kallblodig och naiv. Själv säger hon att den stora mängd positiva gensvar hon får väger upp för den ofta skoningslösa kritiken. 27.10.2011 kl. 13:00

Kyrka. Låt staten härja och skapa sina stora primärkommuner. Dem kan kyrkan sedan efter behov dela upp i två eller flere hanterbara samfälligheter, föreslår biskop Björn Vikström. 20.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. En verksamhet som slukar mera pengar än vad som kommer in. Det är verkligheten för allt fler församlingar. 19.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Henrik Perret ställer inte upp för omval till kyrkomötet. Perret har varit prästombud i kyrkomötet sedan 1983. 18.10.2011 kl. 00:00

Kultur. Tomas Tranströmer har aldrig profilerat sig som en kristen poet. Ändå är de religiösa metaforerna ständigt närvarande i hans diktning. 18.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå stift handlade fel då det i april 2009 avstängde Peter Lassus från kyrkoherdetjänsten i Övermark i sex månader. 17.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kaplanen i Karleby svenska församling, Jan Nygård, är ny ordförande för Oasrörelsen. Nygård valdes vid ett möte i Larsmo i början av månaden. 17.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan har fått sina första barnombudsmän. Men ingen av dem är från en svenskspråkig församling. 17.10.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kustannus-Oy Kotimaa överklagar anbudsförfarandet kring tidningen Kirkko ja kaupunki till marknadsdomstolen. Enligt klagan uppfyller anbudsförfarandet inte EU-direktiv. Anbudsgivarna ska inte heller ha känt till bedömningskriterierna, rapporterar Kotimaa24. 17.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Oravais önskan om att få bli kapellförsamling har gått i uppfyllelse. Kapellförsamlingen inleder sin verksamhet den 1 januari 2012, det har domkapitlet redan stadfäst. 17.10.2011 kl. 00:00

Människa. Anita Krogell-Lehtinen sköter om sin kusin Gun flera gånger i veckan. Hon gör det trots att hon vet att det kanske hindrar Gun från att få mer vård.– Jag kan inte lämna henne. Det skulle vara som att lämna en bebis på gatan. 14.10.2011 kl. 00:00

Människa. – Min identitet finns i Kristus och därför kallar jag mig kristen, säger hon. Jag brukar undvika att kalla mig laestadian även om mitt andliga hem finns där. 13.10.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. Det hettar till kring kaffebordet. Vi diskuterar Facebook och åsikterna går isär. 13.10.2011 kl. 00:00

Ledare. Förra veckan bjöd på en dag vikt för två eldsjälar - en slags utdelning till två geniala människor som livets oförutsägbara vägkrökar serverat en tuff match, rent fysiskt. Den ena fick litteraturvärldens förnämsta pris. Den andra dog. Båda beundras och hyllas nu av otaliga fans, om än med sorgens och glädjens motsatta förtecken. 13.10.2011 kl. 00:00

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58