Att söka riktningen

Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen?

2.2.2007 kl. 00:00

Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen?

 

Här skall ges några förslag. Det första är att allt som görs skall ge uttryck för beundran för Gud. Annorlunda uttryckt: Guds lov. Detta är grundtonen i hela Psaltaren, Guds folks främsta bönbok genom alla tider. På grekiska kallas huvudgudstjänsten eukaristi – tacksägelse. Detta är nu inte bara något som skall prägla gudstjänsten. Tacksamhet och tacksägelse är den grundläggande mentaliteten i allt friskt mänskligt liv. Peter Halldorf har präglat uttrycket den eukaristiska människan. Vi blir mer mänskliga, ju mer vi uttrycker beundran, förundran och tacksamhet inför Gud.

Det andra kriteriet på att vi är inne på rätt riktning är skapelsens förvandling. Detta är det stora grundtemat i Bibeln. Allt handlar om detta enda: den gamla skapelsens förvandling till den nya, en förvandling där Guds folk utgör spjutspetsen och hoppets tecken för den övriga skapelsen.. När en församling steg för steg blir mindre självupptagen, mer optimistisk, mer självutgivande – då är dess liv på rätt väg.

Det tredje kriteriet för ett sunt församlingsliv är himmelen. Församlingen kan bestå av fem gamla, den kan bestå av hundra unga familjer, men uppgiften är densamma. Allt som görs eller sägs skall på något sätt föra dem närmare himmelen. Detta har både en negativ och en positiv sida. Den negativa handlar om att avslöja det som Václav Havel kallat ”livets oerhörda pinsamhet” – meningslösheten i ett liv utan relation till Jesus Kristus. Den positiva sidan är att gestalta den stora sanningen att Jesus är Herren, i den lilla församlingen med de fem trogna gamla, likaväl som i den stora församlingen med den brusande lovsången från hundratals unga. Jesus är Herren – detta är en så paradoxal sanning, så över all kalkyl och analys, att vi ständigt måste påminna varandra om den, i den stora framgången likaväl som i den slitsamma motgången.

Det fjärde kriteriet är Kristi närvaro. När vi planerar höstens konfirmandundervisning och äldreträffar, är det viktigt att vi inför varje moment ställer frågan: Hur ger detta uttryck för Kristi närvaro? Det gäller också när man arbetar med liturgin, det vill säga gudstjänstordningen, och när man överlägger om kyrkorenoveringen. Detta är den stora frågan för kyrkomusiken likaväl som för kyrkokonsten. Kristus är verkligen närvarande där två eller tre är samlade i hans namn. Församlingens uppgift är att finna de rätta formerna för hur man skall uppföra sig inför den Närvarande. En av Svenska Kyrkans främsta själasörjare under 1900-talet, Tor-Hugo Holmström, sade en gång: ”Ge akt på att du inte talar om den Närvarande som om han var frånvarande.” Soldaten vet hur han skall bete sig inför kompanichefen, doktoranden vet hur han skall bemöta professorn. Förstår de inte detta, kör det ihop sig. Församlingens former för att möta den Närvarande har också en annan uppgift, nämligen att ge uttryck för medvetande om och glädje över denna Närvaro, en glädje som tar gestalt i form, färg, ton och rörelse. Därmed öppnar den mångas blick för den Närvarande.

Det femte kriteriet är tro, hopp och kärlek. Allt som sägs, sjungs, görs, beslutas och gestaltas skall på något sätt bidra till att väcka och stärka tro, hopp och kärlek. Ju starkare denna verkan är, dess mer relevant är det som görs. Att stärka tro, hopp och kärlek är emellertid något som övergår mänsklig förmåga. Här är församlingen totalt beroende av den Helige Ande, och Anden är som duvan, mild och skygg. Allt som skrämmer bort Anden är livsfarligt för församlingen, allt som lockar fram den är positivt. Relationen till Anden är med andra ord helt avgörande för hur det skall gå med höstens arbete i de tusentals församlingarna. Blir den relationen god, fungerar församlingarna som Andens assistenter, som stöder den stora förvandling, som Anden ensam är mäktig att förverkliga.

Christian Braw



pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57