Vårt dagliga bröd
Bloggen:
Vårt dagliga bröd
Vårt dagliga bröd är en serie recept och tips på hur man får till olika sorters matbröd. Bianca Holmberg, Chribbe Aarnio, Gunnevi Winberg och Martin Nord turas om med att bjuda KP-läsarna på sina läckraste recept och bästa tips.

Enklaste surdegsbrödet

04.06.2014 10:25

Ska man börja baka surdegsbröd tycker jag att man ska börja med ett enkelt recept. Med enkelt menar jag att det inte ska vara så många moment i bakandet och gärna så få ingredienser som möjligt. Det som vanligtvis är svårast med surdegsbakandet är att ”få höjd” på brödet, alltså att det lyfter fint i ugnen och inte lägger sig platt utefter bakplåten. Hur löser man det då? Jo, man använder sig av en brödform!

Du kan egentligen använda vilken färg och form du vill på bakformen, men jag köpte ett par formar i ett välsorterat varuhus. Jag hittade en som var glatt på ytan inuti för att brödet lätt ska lossna och så att man slipper smöra formen så mycket. Kanten får gärna vara lite högre så att brödet blir högt och fint.

I det här receptet har jag använt rågsikt som huvudingrediens. Det kan vara lite svårt att få tag på detta mjöl, men du kan faktiskt blanda själv. Du behöver 6 delar vetemjöl och 4 delar fint rågmjöl som du har siktat. Blanda allt väl, sedan har du rågsikt. Alla som har släkt och goda vänner i Sverige som gärna kommer till Finland och hälsar på, kan be dem ta med en påse eller två. Det gör jag varje gång mamma och pappa kommer! Deras väskor blir bara tyngre och tyngre för varje gång. Men jag antar att de blir glada över att få smaka detta enkla surdegsbröd, så det är kanske värt besväret.

Men nu till bakandet!

Starta en surdegsgrund

Dag 1: Blanda 1 msk rågmjöl och 2 msk vatten i en burk. Lägg på locket utan att skruva åt det. Nu får burken stå i två dygn. Rör om emellanåt men skruva inte fast locket.

Dag 3: Tillsätt ytterligare 1 msk rågmjöl och rör runt.

Dag 4: Blanda i 2 msk rågmjöl och 2 msk vatten. Efter en dags väntan ska din surdegsgrund ha börjat bubbla och är färdig att börja baka med.

Ta fram din bubblande surdegsgrund, och lägg två matskedar av den i en bunke. Blanda med 1 dl rågmjöl och 1 dl vatten. Det ska stå över natten eller ca åtta timmar. Glöm inte att täcka bunken men plastfolie eller allra helst ett lock, så sparar du på plast och miljön.

Efter denna viloperiod tar du fram bunken igen och tillsätter 3 dl ljummet vatten, 6 dl rågsikt, 1 dl rågmjöl och 1 tsk salt. Rör ihop allt ordentligt med en träslev. Jag använder genomgående ekologiskt mjöl när jag kan, för smakens och samvetets skull. Saltet är havssalt, även det för smakens skull. Gott salt är avgörande för att det ska bli ett riktigt gott bröd.

På med locket på bunken och låt allt stå och jäsa i 2–3 timmar tills degen blivit dubbelt så stor.

Nu tar du fram din bakform och smörar och mjölar den ordentligt så inte brödet fastnar. Skrapa ur degen ur bunken, ner i brödformen. Strö på rikligt med rågmjöl och lägg en handduk över brödet så det får jäsa ytterligare en timme. Glöm inte att sätta ugnen på 250 grader så att den är ordentligt varm när det är dags att sätta in brödet.

Efter en timmes jäsning placerar du formen på gallret ganska långt ner i ugnen så att det inte blir bränt på ovansidan. Kom ihåg att ha en oöm plåt längst ner i ugnen. I den kan du hälla ca 1 dl vatten så att du får en god ånga i ugnen. Då får brödet en krispig skorpa.

Efter 10 minuter sänker du värmen till 200 grader och låter sedan formen stå inne i ytterligare 40 minuter.
Vänd därefter ur brödet på ett galler och låt svalna. Då har du ett surdegsbröd som smakar fantastiskt och håller sig färskt i flera dagar!

Martin Nord

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00