Jani Edström
Bloggen:
Jani Edström
Jag som gör bloggkalendern har levt drygt 50 år, är gift för andra gången, har fem barn och jobbar i Helsingfors. Hela mitt liv har jag bott i Finland. Dessutom har jag har fått resa en del och träffat människor mycket intressantare än mig själv. Jag betraktar mig som en sorts ekumenisk springpojke som rycker in där det behövs. Kallar mig också jazzpastorn och ser livet som en rad improvisationer kring ett givet tema.

25. Ta tillbaka julen!

26.12.2012 00:20

Eftersom adventskalendern brukar ha tjugofyra luckor tänkte jag låta nöja mig med att skriva lika många inlägg här på KP-bloggen. Å andra sidan fortsätter december månad några dagar ännu och eftersom jag blev ombedd att vara decemberbloggare här på Kyrkpressen känns det litet dumt att sluta nu, speciellt som jag förstått att det finns sådana som brytt sig om att läsa det jag skriver (tack för det!), även om det varken är särskilt "personligt" eller "kort".

Igår var det julafton, en dag när förväntningarna antingen slår in eller krossas. Om de slår in är allt frid och fröjd och facebooken fylls av roliga bilder av barn i tomteluvor, pyntade granar, dignande bord, snöprydda hus och glada människor. Sällan rapporteras det om de ouppfyllda
förväntningarna.  Jag har ännu inte sett några uppdateringar om att julgranen är sned, att tv-programmen varit usla, att julmaten var dålig, att barn och barnbarn inte hälsade på i år heller. Vem vill nu vara den som förstör stämningen? Men i ärlighetens namn skulle det lätta för många att läsa också om det. Sen finns det de av oss som lärt sig att inte ha förväntningar överhuvudtaget. Låt julen gå över snabbt så vi kan återgå till det normala, liksom.

Nu är det juldagskväll och jag tänker redan tillbaks på julen som om den redan vore över. En hel del har hänt. Julafton förlöpte i lugnt tempo med snöskottning och litet praktiska förberedelser. Sedan blev det julbön i den närbelägna stämningsfulla kyrkan som var fylld till bristningsgränsen. Hem och fixa litet och sen dags för middagen, en nedbantad version från tidigare år, men gott och stämningsfullt. Det var bara det att det kändes så fel.

Att sätta fingret på det var svårt, men det lättade att prata om det. Vadå känslor, inget att bry sig om kanske, men eftersom det traditionella julfirandet i vår kultur uttryckligen handlar om känslor, stämningar och upplevelser är det något att bry sig om. Så vad var det då som kändes det så fel? Det vet jag inte, känslor följer ju sällan rationella mönster som kan förklaras logiskt. Kanske var det så enkelt som att jag inte gillar julstädning speciellt mycket. Kanske tyckte jag det fanns onödigt många sorters mat på bordet för två personer. Kanske var det vetskapen att de flesta människor på jorden inte har en chans att fira ”en traditionell jul” när många inte ens äter två mål mat per dag. Kanske var det känslan av att den kristna julen blivit hi-jackad av kommersiella intressen och att Fredsfursten reducerats till en mysfaktor.

Att samtala om allt det här med henne som jag fick dela julmiddagen med gjorde mig mera beslutsam, att aldrig låta någon stjäla julen ifrån mig. Att inte låta ramen bli viktigare än innehållet.  Istället blir det allt viktigare att varje år återta den kristna julen. Ett sätt att börja är att, som många gör, gå i kyrkan på jul. Det var i kyrkan mina känslor fick ett fäste igen. Ett par hundra människor som samlas kring budskapet om Frälsaren, som kommer med fred, som hela livet talar fred och lever fred, och som ger upp sitt liv som en konsekvens av detta.

Guds rike är inte av den här världen. Det är inte den kristna julen heller, den är en försmak av himmelriket. Och som alltid när det är något viktigt som måste budskapet ackompanjeras av musik för att nå in i mig, allt från änglasång och bachoratorier till finstämda psalmer, jazz och visor. Och ibland av en orolig känsla som jag har svårt att frigöra mig ifrån.

Margareta
26.12.2012 14:57
Musik, musik, ja sång och musik, det är nog det som förmedlar den första änglasången från Betlehems mörka ängar med ljus också in i våra liv. "O helga natt!" Tack, Jani för dina bloggar! Marg o Raf

tillväxt. "Var har jag låtit mina rötter växa under det här året och vilken frukt kommer de att ge?" 28.4.2021 kl. 08:30

dop. Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud. 28.4.2021 kl. 08:00

tänkare. Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv. 29.4.2021 kl. 10:43

relationer. När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud. 29.4.2021 kl. 10:14

teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Mest läst

    PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

    ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

    KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

    Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

    laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04