Helena Sten har ställt ut sina filtar vid Korsnäs bibliotek.

Av restgarn gör hon konstverk som värmer

korsnäs.

Helena Sten kom på idén göra filtar åt barnen som föddes på flyktingförläggningen i Korsnäs. Och sedan har hon bara fortsatt.

11.12.2020 kl. 14:48

Hösten 2015 anlände många flyktingar till Finland. Hundratals av dem kom till lilla Korsnäs, där en flyktingförläggning placerats.

– Det var konstigt och märkvärdigt på alla vis, minns Helena Sten.

Mötet med flyktingarna väckte hos många en vilja att hjälpa. Hon var själv med i föreningen Baltikumvännerna som drev loppis och klädinsamling. De började samarbeta med flyktingförläggningen och förde dit kläder och husgeråd.

– Det var ju ett stort behov, det var oändligt.

En del kvinnor på förläggningen väntade barn och Helena ville hjälpa dem. Så hon använde det hon hade. ”Jag gör barnfiltar åt alla nyfödda”, beslöt hon. Av hennes restgarn blev det åtta filtar åt åtta nyfödda, som hon överlämnade till mammorna.

Sedan var det svårt att sluta. Nu har hon stickat och virkat åtminstone 160 filtar.

Det är många kilogram garn som gått åt. En del garn har hon köpt själv, men till största delen är det återanvändning av material som annars kanske gått till spillo. Garnen har kommit både från kända och okända.

– Folk skänker restgarn åt mig, större och mindre nystan. Så gör jag filtar på cirka en gånger en meter. Jag stickar och virkar, byter om så jag inte ska få ont i händerna. Alla möjliga färger. Det blir som det blir.

Garnnystanen räcker så långt de räcker, så hon får kombinera färger och måla små konstverk med de garn hon just då har till förfogande.

– Det är spännande. Ibland blir de väldigt speciella, ibland riktigt fina.

Helena Sten

  • Född i Petalax, bor i Molpe.
  • Pensionär. Har tre vuxna barn.
  • Tycker om att sjunga i kör, promenera och läsa.


”Jag håller på så länge jag kan”

Filtarna har gått vidare bland annat via Baltikumvännernas insamling. En del har Helena Sten donerat till mammalådor som packats av Hoppet stjärna eller av Röda korset – och senast till ett upprop som en privatperson startat för att skicka lådor till flyktinglägret Moria på Lesbos.

Med sina vänner på Facebook har hon nu och då delat bilder av alstren.

– Min dotter sa: Mamma, du ska göra en blogg eller nånting.

Helena lät sig övertalas till en utställning vid Korsnäs bibliotek. Där finns ännu i december en del filtar att beskåda, och foton av sådana hon redan sänt iväg.

Det är roligt att få ge bort något. Helen Sten vet att det på många håll redan stickas och tillverkas saker. Om det är någon som skulle vilja hjälpa och inte ännu kommit igång tänker hon att filtarna kan vara ett exempel.

– Det behöver inte kosta mycket, men det här att få skapa med händerna och se det växa fram är roligt.

Kanske finns det redan material i skåpen som kunde återanvändas.

– Om inte annat får de haka på och ge mig mera garn, för jag håller på så länge jag lever och kan.

Text: Emelie Wikblad
Foto: Maria Mannfolk

Solf. Från bostad till barn- och ungdomsutrymme till förvaringsplats. Till slut fick Lovisas stuga nytt liv som loppis och café. I dag drivs verksamheten i missionsstugan av cirka 25 frivilliga. 14.10.2020 kl. 16:30

korsholm. När psalmsången begränsas av säkerhetsskäl får traditionella koncept bli digitala. Körer i alla åldrar leder virtuell allsång under två höstkvällar. 7.10.2020 kl. 08:55

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Kolumn. "Jag tänker mig att lärjungarna sitter tysta och lite molokna där bredvid Jesus när han talat, för det är så jag känner mig när jag läser orden. Hur ska jag kunna bli som ett barn igen?" 1.10.2020 kl. 11:29

Väståboland. Anders Frostenson framstår som gemytlig, känslig, begåvad och lite bohemisk. Han skrev psalmer under promenader, ibland med en stav i snön för att inte glömma. 1.10.2020 kl. 09:56

Borgå. Det är de små sakerna som kan vara avgörande, som att köpa ett sparkbräde till ett barn. Det vet Åsa Eriksson som jobbat många år inom diakonin. Nu står pensionering för dörren. 30.9.2020 kl. 16:18

Kolumn. "Vilken nytta har vi av att allting ser bra ut?" 30.9.2020 kl. 16:09

vanda. Att få utbyta tankar med jämnåriga är en del av livskvaliteten. En Må bra-dag för äldre har fokus på exakt det. 30.9.2020 kl. 15:56

Solf. I Solf får varje fyraåring en egen barnbibel. Församlingen vill uppmuntra familjer att läsa tillsammans. 1.10.2020 kl. 08:15

Kolumn. På söndag firar vi Mikaelidagen, änglarnas dag. Vi får fundera på hur vi kan vara änglar för de människor vi möter. 1.10.2020 kl. 08:00

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

Närpes. Hon hade jobbat med att stöda människor på många olika plan. Med tiden insåg hon att hon vill göra just det här, men från ett annat perspektiv. I juni vigdes Birgitta Lillbäck till diakon i sin hemkyrka. 30.9.2020 kl. 12:35

Kolumn. "De som är trygga i sin personlighet och i sin tro har lättare att acceptera och samexistera med andra som inte tycker och tänker som dem i allt", skriver Patric Sjölander. 30.9.2020 kl. 12:33

malax. – Jag har alltid bott nära kyrkan och hört kyrkklockorna kalla till gudstjänst. Från mommos köksfönster kunde vi se brudpar eller begravningståg skrida ner för kyrktrappan. 30.9.2020 kl. 12:32

larmo. När Nils ”Nisse” Johansson blev svårt sjuk i cancer fylldes han av mörka tankar: – Men Guds ord helade mig. 21.9.2020 kl. 10:17