Carola Rantti som är husmor på Nilsasgården tycker om att planera sitt jobb självständigt. Utsikten från kapellet över Storträsket hör till hennes favoriter.

Inte en dag vill hon byta bort

sibbo.

– Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård.

14.10.2020 kl. 00:00

Som sista gård vid en väg genom skogen står Nilsasgården där den alltid stått, mellan Box och Nickby. Allting började med en donation av Alfhild Lindroos, som ville att någon typ av församlingsverksamhet skulle ordnas på gården hon lämnade efter sig.

– Jag tror att hon skulle vara nöjd med det vi gör, kanske hon tittar på oss där uppifrån, säger Carola Rantti.

Nilsasgården invigdes som församlingens lägergård 1986. Sedan dess har otaliga läger, kurser och förrättningar hållits där, såsom skriftskolläger, körläger, retreater, familjeläger, läger för syn- och hörselskadade, lägerskolor, dop och bröllop.

– Vi har haft lägerskolor ända från Österbotten också. Jag vill inte så gärna säga nej, utan vill att alla ska få komma. Det är jätteroligt att få träffa olika människor, och att kanske få träffa dem igen på något nytt läger.

Coronaläget gjorde att verksamheten avtog en aning.

– Men vi har haft mindre grupper i stället, på kring 10 eller 15 personer, då får alla egna rum. Och så är vi noggrannare med städningen.

Sibbobär och hjortar

Lägergården har en huvudbyggnad, där också ett kapell finns, samt en sidobyggnad kallad villan. Sammanlagt finns 39 bäddplatser. Byggnaderna har genomgått grundliga renoveringar.

– Huvudbyggnaden var egentligen ladugård förut, men det enda som finns kvar är rampen som går upp till andra våningen.

Kapellet i huvudbyggnaden har en speciell utsikt.

– Där ser man rakt ut över Storträsket, som inte är så stort. Det är vackert!

Carola Rantti jobbar ensam för det mesta, men vid stora läger under somrarna har hon ibland hjälp av en halvtidsanställd. Det är hektiskt mellan varven.

– Ingen dag skulle jag byta bort.

Bortsett från när hon hjälper till med något i församlingshemmet eller kyrkan pysslar Carola Rantti på vid Nilsasgården i ro och tystnad.

– Ibland går någon förbi, men det är väldigt lugnt. Här springer älgarna, hjortarna och rävarna.

– Jag försöker också plocka blåbär och lingon så att det räcker hela året. Det är roligt att kunna bjuda på Sibbobär. Och så finns det flera äppelträd så att jag kan koka eget äppelmos.

Ulrika Hansson

Kolumn. "Om, tänker jag, men vet att det handlar om nu." 14.1.2021 kl. 15:55

Väståboland. Vad gör vi i praktikten om vi säger att vi tänker på de utsatta? Det är en fråga Henrica Lindholm gärna diskuterar. Hennes hjärta brinner för diakonin. 14.1.2021 kl. 15:49

jomala. Ofta satsar vi på den fysiska hälsan. Men Tabita Nordberg vet mycket om inre hälsa, och om tolv steg för att må bättre. – Det kräver mod att gå kursen Livsstegen, säger hon. 14.1.2021 kl. 15:38

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

korsholm. När man pratar om julen i Senegal lär man sig egentligen mer om det finländska julfirandet än om det senegalesiska, tycker Anna-Lena Särs. 17.12.2020 kl. 09:46

Kolumn. Det verkliga Betlehem doftar kryddor och rökelse, inträngt med alla fyrtiotusen invånare på en enda liten bergsrygg bland kullar med olivträd. Hus på hus, som skokartonger travade mitt i ett landskap av kullar och dalar, där vägar och förtorkade ängar samsas om utrymmet. 17.12.2020 kl. 09:41

Solf. Vad har en barnkör, tre velomobiler och ett hotell gemensamt? Svar: De spelar alla en roll i Solf församlings filmversion av julevangeliet. 17.12.2020 kl. 09:35

Åbo. Nästa år firar Åbo svenska församling hundra år. – Vi är en församling som präglas av gemenskap, helighet, glädje och öppenhet, säger kyrkoherde Mia Bäck. 17.12.2020 kl. 08:59

Kolumn. "Sårbarhet är något vi människor har gemensamt." 17.12.2020 kl. 08:51

Väståboland. Kyrkokören har tagit paus och det blir en distansjul i Väståboland i år. Men grunduppgiften kvarstår. – Det är att föra fram glädjens budskap: tro, hopp och kärlek, säger kantor Hanna Lehtonen. 17.12.2020 kl. 08:43

Borgå. Hur skapar man delaktighet och värme under en virtuell gudstjänst eller sångstund? – Vi behöver tänka på tilltalet, säger Andreas Lundgren. 17.12.2020 kl. 08:37

sibbo. Johnny Aspelin är den som ser till att gudstjänsterna i Sibbo når ut via skärmarna. – Ljud- och bildkvaliteten är det viktigaste, säger han. 17.12.2020 kl. 08:24

korsnäs. Helena Sten kom på idén göra filtar åt barnen som föddes på flyktingförläggningen i Korsnäs. Och sedan har hon bara fortsatt. 11.12.2020 kl. 14:48