Sara George är diakoniarbetare i Sibbo svenska församling.

En sliten jumppamatta

Kolumn.

"Vilken nytta har vi av att allting ser bra ut?"

30.9.2020 kl. 16:09

Det var en tisdag kväll och jag satt på min jumpamatta i väntan på att kyrksalen i Söderkulla kyrka långsamt skulle börja fyllas av människor. Jag tittade på de vackra ljusen, jag hade tänt i lyktorna. Det började skymma lite där ute. Det var stämningsfullt i salen. Ett saligt lugn började falla över mig. Sedan märkte jag min matta. Jag började putsa och dra loss lösa strimlor av min jumpamatta, så att den inte skulle se så sliten ut. Varför bryr jag mig egentligen om hur min matta ser ut? Det är ju rätt tufft när den ser så sliten ut, då tror alla att jag svettats och jobbat hårt på den för att få bättre kondition och må bra. Fastän i verkligheten måste jag erkänna att den blivit under en hel massa flyttlådor och grejs när vi flyttade till ett nytt hem nu i början av sommaren.

Inget är någonsin som det ser ut. Vi bär alla med oss lite lösa strån, smuts här som var, guppar och knölar. Eller kanske ser din jumpamatta allt för perfekt ut? Vilken nytta har vi av att allting ser bra ut? Själv känner jag bara mer stress och press, ångest och oro av att försöka hålla upp någon viss fasad. Jag bestämmer själv över mig och vad jag vill vara och hur jag vill presentera mig för andra. Det facto såg min jumpamatta bättre ut när den var lite sjabbig och använd. Det är ju såna vi är, använda, slitna, sönder, osymmetriska och ofullständiga helt enkelt.

Min kropp är mitt tempel, hur än den ser ut utåt, men på grund av att den är så värdefull och skapad till Guds avbild bör jag ta hand om den. Med rätt föda, både fysiskt, psykiskt och andligt kan jag finna det verkliga jag som jag blivit skapad till. Min jumpamatta får gärna se använd ut och jag ska se till att härefter också använda den ordentligt i stället för att den murknar någonstans på bottnen av flyttlådor.

När människor började smyga in i salen blev jag uppväckt från mina tankar. Vi fick tillsammans varva ner och tacka Gud för att vi är så underbart skapta.

Sara George

pargas. Sonja Tobiasson är med i en förening som jobbar för att integrera invandrare. – Jag har lärt mig att ta långsamma steg framåt och vara lyhörd. 16.9.2021 kl. 14:25

Kolumn. Frågan berör oss alla, men det finns inget allmängiltigt svar på den, eftersom svaret beror på i vilken livssituation man befinner sig, skriver Lars-Runar Knuts. 16.9.2021 kl. 14:22

Åbo. Benjamin Häggblom är ny präst i Åbo svenska församling. Han har inte ångrat
yrkesvalet en dag. – Min iver och längtan har bara vuxit. 16.9.2021 kl. 14:20

Kolumn. Vi inbjuds att komma till Jesus med våra bördor – men gäller det också för den som bara har obetydliga bekymmer? 16.9.2021 kl. 11:52

Kristinestad. 700 dagar på 7 år. Så lång tid visar tullstämplarna att Karl-Gustav Söderlund vistades i Baltikum på 1990-talet. Han körde ner en stor mängd hjälpsändningar från Kristinestadstrakten till sjukhus och barnhem framför allt i Litauen. 16.9.2021 kl. 11:43

NÄRPES. ”Utbilda dig till kantor!” Det är ett tips som Sam Lindén ofta har gett dem med musikintresse. ”Där har du utlopp för allt och kan utforma ditt arbete rätt fritt.” 16.9.2021 kl. 11:27

korsholm. Ossi Pursiainen minns när stora barnkullar, byoriginal och gårdfarihandlare befolkade området kring Korsholms kyrka. Under fortsättningskriget vaktade hans far ryska krigsfångar. 15.9.2021 kl. 17:08

Kolumn. "Sorgen är en väg att gå tillsammans med den som dött." 15.9.2021 kl. 17:04

korsholm. Susanne Broända är konstnär. När hon insjuknade i ME blev hon tvungen att anpassa sig till nya villkor. 15.9.2021 kl. 17:00

sibbo. Församlingen har alltid varit en trygghetsfaktor för Tua Pasanen från Sibbo. Bland minnesvärda ögonblick i kyrkan är ett extra starkt: hennes dotter som vandrar ensam med ett ljus i en helmörk kyrka. 15.9.2021 kl. 16:55

Kolumn. "Den här flytten har definitivt varit energikrävande på många plan, mest ändå på det emotionella." 15.9.2021 kl. 16:49

vanda. Ilse Stenius pratar gärna engelska, också med Oxforduttal om hon är på det humöret. Hon tog initiativet till en engelskspråkig bibelstudiegrupp i Vanda. 15.9.2021 kl. 15:56

BORGÅ. Lotte Stolt ville hjälpa familjer som kämpar ekonomiskt, så hon tog saken i egna händer. Det resulterade i 156 presentkort till lokala restauranger. 15.9.2021 kl. 15:25

BORGÅ. – Efter en brand är skogen kusligt tyst, inget hörs förutom någon gren som knäcks. Linus Stråhlman var med i släckningsarbetet vid skogsbranden i Kalajoki. 2.9.2021 kl. 12:05

Kolumn. "Då konturerna av levande människor växer fram blir åsikterna färre och mindre tvärsäkra." 2.9.2021 kl. 11:59

Mest läst