Johanna Granlund är församlingssekreterare i Petalax och Bergö församlingar.

Ska jag faktiskt rensa bort jobbiga människor ur mitt liv?

Kolumn.

Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras.

16.9.2020 kl. 09:32

Ett ord jag tycker genuint illa om är ”energitjuv”. Jag tror inte att Marie Kondo har myntat det, men precis som hon uppmanar till att rensa hemmet från alla prylar som inte ger glädje så stöter jag då och då på uppmaningar om att också rensa bort människor som mest bara är jobbiga ur mitt liv.

Det är viktigt att kunna skydda sig själv genom att bryta sig loss från verkligt destruktiva relationer, men ofta verkar det i energitjuvssammanhang handla minst lika mycket om att undvika allt som stör, gnager i samvetet och tvingar mig att anstränga mig.

Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras.

"Ofta verkar det i energitjuvssammanhang handla minst lika mycket om att undvika allt som stör, gnager i samvetet och tvingar mig att anstränga mig."


Som kristen ställs jag i stället
inför en radikalt annorlunda uppmaning. ”Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv”, sade en man vi menar oss följa. Många asketer har levt med målet att tömma sig på allt eget och i stället låta Gud stråla fram i allt de gjort. Det är svårt, provocerande, bjärt kontrasterande mot individualismen. Jag klarar det inte och försöker ärligt talat knappt, men jag tycker om perspektivet som det ger.

I Bönens trädgård ber Martin Lönnebo läsaren rikta blicken mot Jesus: ”Se på ögonen, källor utan botten, de som sett och förstått allt.”

De som sett och förstått alla svikna och utstötta, alla intill döden utmattade, alla med frusna hjärtan och alla som aldrig fått någon chans, alla klagande, sörjande, sönderslitna, bittra och elaka.

Nästa rad lyder: ”Se på handen, den högra starka, upplyft till välsignelse.” Det står inte: ”Se på handen, den högra starka, pekande – gå bort, du energitjuv!”

Nej, upplyft till välsignelse. Inte av elakheten, men av människan.

Det ger ett perspektiv där också jag utmanas att växa, att hitta fungerande kraftkällor, att dra gränser och konfrontera beteenden, men inte utesluta utan i stället försöka ge och välsigna. Och där också jag, om jag någon gång skulle fastna i bitterheten, skulle ha en plats bland människor som vill mig väl.

Text: Johanna Granlund

Replot. – Välkommen med i alla grupper! Vi har inte överfullt någonstans, säger kantor Michael Wargh om musicerandet i Replots församling. 30.9.2021 kl. 00:00

pargas. Sonja Tobiasson är med i en förening som jobbar för att integrera invandrare. – Jag har lärt mig att ta långsamma steg framåt och vara lyhörd. 16.9.2021 kl. 14:25

Kolumn. Frågan berör oss alla, men det finns inget allmängiltigt svar på den, eftersom svaret beror på i vilken livssituation man befinner sig, skriver Lars-Runar Knuts. 16.9.2021 kl. 14:22

Åbo. Benjamin Häggblom är ny präst i Åbo svenska församling. Han har inte ångrat
yrkesvalet en dag. – Min iver och längtan har bara vuxit. 16.9.2021 kl. 14:20

Kolumn. Vi inbjuds att komma till Jesus med våra bördor – men gäller det också för den som bara har obetydliga bekymmer? 16.9.2021 kl. 11:52

Kristinestad. 700 dagar på 7 år. Så lång tid visar tullstämplarna att Karl-Gustav Söderlund vistades i Baltikum på 1990-talet. Han körde ner en stor mängd hjälpsändningar från Kristinestadstrakten till sjukhus och barnhem framför allt i Litauen. 16.9.2021 kl. 11:43

NÄRPES. ”Utbilda dig till kantor!” Det är ett tips som Sam Lindén ofta har gett dem med musikintresse. ”Där har du utlopp för allt och kan utforma ditt arbete rätt fritt.” 16.9.2021 kl. 11:27

korsholm. Ossi Pursiainen minns när stora barnkullar, byoriginal och gårdfarihandlare befolkade området kring Korsholms kyrka. Under fortsättningskriget vaktade hans far ryska krigsfångar. 15.9.2021 kl. 17:08

Kolumn. "Sorgen är en väg att gå tillsammans med den som dött." 15.9.2021 kl. 17:04

korsholm. Susanne Broända är konstnär. När hon insjuknade i ME blev hon tvungen att anpassa sig till nya villkor. 15.9.2021 kl. 17:00

sibbo. Församlingen har alltid varit en trygghetsfaktor för Tua Pasanen från Sibbo. Bland minnesvärda ögonblick i kyrkan är ett extra starkt: hennes dotter som vandrar ensam med ett ljus i en helmörk kyrka. 15.9.2021 kl. 16:55

Kolumn. "Den här flytten har definitivt varit energikrävande på många plan, mest ändå på det emotionella." 15.9.2021 kl. 16:49

vanda. Ilse Stenius pratar gärna engelska, också med Oxforduttal om hon är på det humöret. Hon tog initiativet till en engelskspråkig bibelstudiegrupp i Vanda. 15.9.2021 kl. 15:56

BORGÅ. Lotte Stolt ville hjälpa familjer som kämpar ekonomiskt, så hon tog saken i egna händer. Det resulterade i 156 presentkort till lokala restauranger. 15.9.2021 kl. 15:25

BORGÅ. – Efter en brand är skogen kusligt tyst, inget hörs förutom någon gren som knäcks. Linus Stråhlman var med i släckningsarbetet vid skogsbranden i Kalajoki. 2.9.2021 kl. 12:05