Den sällskapliga kon Bella

Kolumn.

"Många gånger under dagens lopp sökte Bella kontakt med farmor i köket."

20.8.2020 kl. 12:43

Min farmor var både väldigt människovänlig och djurvänlig. När det gällde människovänligheten verkade hon utgå ifrån att varje person hon mötte i grunden var trevlig och hade goda avsikter. Hon pratade vänligt med alla hon träffade och slätade gärna över brister i andras beteende. ”Då vi är så olika”, sa hon ofta förklarande.

När det gäller djurvänligheten finns många berättelser. Farmor växte upp på en bondgård. Hon berättade ofta om hästarna Lea och Putte, som under bjällerklang förde dem till julottan. Och som på ett exakt klockslag själva lyfte undan bommen från hagen och gick hem till stallet, ifall husfolket glömde bort att hämta dem.

Sedan finns ju den underbara berättelsen om farmor och kon Bella. Bella kom till farmor från hennes föräldrahem, efter att farmors båda föräldrar gått bort. Farmor hade redan bildat egen familj då och bodde i en liten stuga på landet. För Bella var flytten till det nya stället inte lätt, och farmor var den enda trygga punkten i den nya miljön.

Farmor lät Bella gå omkring fritt i trädgården och tittade väl med jämna mellanrum ut genom köksfönstret för att se hur det gick för kon där ute. Många gånger under dagens lopp sökte Bella kontakt med farmor i köket. Hon gick då fram till köksfönstret och buffade försiktigt med sin blöta mule på det. Då visste farmor att kon behövde sällskap. Hon tog sin stickning under armen och gick ut och satte sig i trädgården. Sedan åt Bella förnöjsamt av det saftiga gräset medan farmor stillsamt klirrade med stickorna.

När jag var barn var farmor min förebild. Hon var inte som de andra vuxna. Förutom att farmor var väldigt människovänlig var hon också synnerligen barnvänlig. Det tog sig uttryck i att hon nästan aldrig var stressad. Hon var inte heller ute efter att uppfostra barn. Hon var ute efter att vara tillsammans. När vi spelade Petter-spelet brukade farmor dra Petter-kortet med flit från mina kort. Det ledde till att hon alltid förlorade och jag alltid vann. Och jag älskade det varje gång. Ingen annan gjorde så.

Farmor levde i en nära relation till Jesus. Jag är alldeles säker på att det var i den relationen som den stora vänligheten till både människor och djur hade sitt ursprung. Och farmor hade själv fått möta vänlighet och acceptans. Därför var hon så bra på att ge det vidare.

Sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Vi älskar, för att Han först älskade oss. (1 Johannesbrevet 4:17, 19)

Hanna Eisentraut-Söderström

Kolum. Så plötsligt kan ett liv vara slut. Gränsen mellan liv och död kan vara otroligt tunn och skör. För hans del blev det ett långt och innehållsrikt liv, men ändå var ingen av oss beredda. 28.4.2021 kl. 00:00

BERGÖ. På Bergö finns gott om berättelser. Iris Sjöberg samlar in och skriver ner dem. 28.4.2021 kl. 00:00

korsholm. Att få ta del av Kaj Löfviks naturintresse är en njutning i såväl ord som bild. Den här dagen skriver han på Facebook: ”Sol och värme för en frusen trädgård är som kärlek för en frusen själ, plötsligt är det som var snö och is ett blommande paradis.” 28.4.2021 kl. 09:30

Kolumn. "Nu är det vår och aldrig är väl Guds nåd så påtaglig? Det är kanske aldrig annars så lätt att se hela kristendomens budskap gestalta sig framför våra ögon." 28.4.2021 kl. 09:30

Borgå. De fick ställa in det mesta av sitt planerade bröllop – men ser ändå fram emot att bli gifta. 28.4.2021 kl. 09:30

Kolumn. En blå klänning och en känsla av förväntan. Solveig Halonen skriver om det vi inte kan välja – och om sakerna vi kan. 28.4.2021 kl. 09:30

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

jakobstad. I över tio år levde Kenth Kummel och hans fru som i två olika läger. Hon var församlingsaktiv medan han föredrog kompisarna på krogen. 14.4.2021 kl. 10:14

MALAX . Leif Tast vill vara ett stöd för människor omkring sig. I församlingen önskar han sig låga trösklar. 14.4.2021 kl. 10:14

NÄRPES . Ingemo Gullans är en sann föreningsmänniska, men hon njuter också av stillhet och ro. 14.4.2021 kl. 10:25

jakobstad. Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs. 14.4.2021 kl. 10:08

Kolumn. Den senaste tiden tror jag att många av oss har tänkt på hur det riktigt ska bli med pandemin som härjar i vår värld och med de restriktioner vi har. Så är det i alla fall för mig. I skrivande stund ter sig nog åtminstone närframtiden synnerligen oviss. 14.4.2021 kl. 10:01

Borgå. För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder. 14.4.2021 kl. 08:45

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

vanda. – Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht. 14.4.2021 kl. 08:30