Ruth Vesterlund är församlingspastor i Kvevlax, Solf och Replot församlingar.

Välbehövlig vila för kropp och själ

Kolumn.

"Han leder oss på rätta vägar". Om att vara på väg, mot sommar, semester och nya utmaningar, och om att hitta en plats att vila.

4.6.2020 kl. 08:30

Den här kolumnen heter ”På väg”. Jag är faktiskt på väg att byta arbete och flytta till en annan församling. Året i Kvevlax, Solf och Replot är nästan till ända och sjunde juni börjar jag arbeta i Korsholms svenska församling, så jag kan säga, att jag faktiskt är på väg.

Och vi är alla också på väg in i sommaren. I skrivandets stund funderar jag på vad jag ska köpa för fröpåsar i år. Jag tycker om att ha ett eget trädgårdsland och få peta ner de små fröna på våren. Jag har nu förarbetat jorden, så det är bara att börja så. Jag funderar ut var jag ska så de olika grönsakerna, och vilka blommor jag vill ha i år.

Jag planerar för sommaren och väntar på semestern och jag kom att tänka på att jag gärna skulle tillbringa någon tid av semestern vid vatten någonstans. Var vet jag inte, för vi har ingen sommarvilla, men önskan att få vara vid lugna vatten längtar jag till. Jag tänker på Herdepsalmen, ”Herren är min herde, mig skall inget fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro, han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.”

Efter en lång vinter längtar vi alla efter att få lite lediga sköna dagar. Och skulle man därtill få andas in litet sjöluft och höra vågornas skvalp och sjöfåglarnas läten, så skulle det vara till stor hjälp att få den avkoppling man behöver. En välbehövlig vila som både kropp och själ längtar efter. Ja, man skulle bli vederkvickt helt enkelt, som det står om i psalmen.

Och han för oss på rätta vägar, för sitt namns skull. Tack och lov för det! Semester brukar medföra en och annan semestertripp på olika vägar. Men huvudsaken är att vi denna sommar får komma in på den väg som leder oss närmare Herren, för då vi kör på den vägen kör vi tryggt.

Ruth Vesterlund

mission. Ann-Britt Olenius-Steffansson leder en av de flitiga missionskretsarna i Sibbo. 16.5.2022 kl. 13:42

diakoni. I år firar Mariehamns församling diakonijubileum bland annat genom en historik och en utställning. – Vi är den sista utposten, så att ingen hamnar ut i mörkret. 12.5.2022 kl. 11:49

Kolumn. På väggen i mitt arbetsrum hänger en tavla med den minnesvers jag fick då jag vigdes till diakonissa, skriver Lisbet Nordlund. 12.5.2022 kl. 11:46

VÄSTÅBOLAND. – Jag drömmer om en kyrka som är så öppen att man bara kan gå in där och vila i den stämning som finns, säger Saara Roto, kandidat i kyrkoherdevalet i Väståboland. 12.5.2022 kl. 11:42

Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10

malax. I Malax har flitiga händer stickat sockor och vantar och samlat in pengar till missionen redan i 120 år. 2.5.2022 kl. 12:50

KORSNÄS. Rafael Kecklund hämtar ofta sina motiv ur naturen och ur Bibeln. I vår är hans träsniderier utställda i Korsnäs bibliotek. 28.4.2022 kl. 12:47

Kolumn. "Kan Gud på allvar mena att när han skapar en ny jord och nya himlar så finns inget hav mer?" 28.4.2022 kl. 11:27

kyrkoherdeval. – Jag tror att min styrka är att jag är intresserad av församlingen, säger tf. kyrkoherde Sara Grönqvist inför kyrkoherdevalet i juni. 26.4.2022 kl. 16:16

Kolumn. Som förälder till en levnadsglad tvååring är det mycket man ska lära barnet om vardagens och livets praktiska sysslor, skriver Anna Edgren. 26.4.2022 kl. 16:13

BORGÅ. – Fast läget med de ukrainska flyktingläget kliar i fingrarna, säger diakoniarbetaren Irina Lemberg som i maj lämnar jobbet för att bli pensionär. 26.4.2022 kl. 15:56

vanda. Håkan Sandell i Vanda är kyrkvärden som också har jobbat med världens stora rymdprojekt. 26.4.2022 kl. 15:34

Kristinestad. När flyktingvågen från Ukraina nådde Kristine­stad var församlingen beredd. Tidigare erfarenheter var till stöd. 13.4.2022 kl. 11:20

Kolumn. "När sången är över går jag till första bänkraden och sätter mig ner. Jag känner att hela min kropp är varm, avslappnad och rofylld." 30.3.2022 kl. 13:51

Kristinestad. Eva Westerlund började sin tjänst som diakonissa i Lappfjärd år 1954. En moped tog henne ut på uppdrag i byarna den första tiden. 30.3.2022 kl. 13:36