Erik Blomqvist följer ännu med vad som händer i kyrkan. Men jag går inte i kyrkan varje söndag, nu ser man ju gudstjänsten i Larsmo när-tv, säger han.

Fick sista lönen i mark och första pensionen i euro

Larsmo.

Erik Blomqvist hann vara kyrkvaktmästare i Larsmo i 34 år innan han gick i pension 2001.

5.5.2020 kl. 01:00

Jag gick i pension när euron kom, säger han. Jag fick min sista lön i mark och min första pension i euro, säger han.

Det började med att kyrkoherden Sven Englund bad honom komma till sakristian en fredag då kyrkorådet hade möte.

– Det gjorde jag, och nästa dag började jag. Det var inte några större ceremonier än så.

Erik Blomqvist började i församlingens tjänst på deltid den 1 september 1967.

– Min första lediga söndag var på allhelgona 1969, då var jag sjukledig. Jag jobbade deltid men sju dagar i veckan. Man skulle vara anträffbar. Först när jag började på heltid fick jag semester, och i slutet av sjuttiotalet fick jag en ledig söndag varje månad.

När han blev anställd saknade församlingen ett församlingshem. När det byggdes 1975 blev han anställd på heltid. Då började han också avyttra sitt jordbruk i Fagernäs med fyra kor, som han haft på sidan om.

– Redan i ett tidigt skede började församlingshemmet läcka vatten. Jag har burit ut massvis med vatten därifrån. Det var många vinklar och nivåer på taket, där vattnet trängde sig in.

Det slutade med att församlingshemmet revs och ett nytt byggdes 2008.

Jobbet lärde han sig vartefter. Någon utbildning, förutom några korta kurser, fick han inte.

– Som kyrkvaktmästare måste man kunna ta folk. Man möter dem i olika situationer i livet.

Med glimten i ögat berättar han om några minnen från sina år i församlingens tjänst.

– När jag började som kyrkvaktmästare hölls inga begravningar på lördagar. I vanliga fall hade man jordfästningarna på söndagen en halv timme före gudstjänstens början. Innan gudstjänsten började bars kistan ut till gravhuset och efter gudstjänsten följde gravläggningen. Tanken var att de som kommer till jordfästningen samtidigt är med om gudstjänsten.

Till julen hade församlingen en stor julgran utanför kyrkan. Vanligtvis var den donerad av en skogsägare.

– En jul när vi skulle hämta granen som redan var utsedd fann vi att toppen var borta. Någon hade klättrat upp och sågat toppen av den till julgran år sig.

Ett annat julminne är från hans första
julotta 1967.

– Det var kallt och oljeeldningen vi hade i kyrkan orkade inte värma upp kyrkan. Det fanns två värmepannor men bara en oljebrännare. Halv fyra på morgonen fick jag börja elda med björkved i den andra pannan. Därefter lades en brännare i den också.

En annan händelse som han speciellt minns är från kyrkans 200-årsjubileum 1987.

– Bosundborna hade byggt en kyrkbåt enkom för jubileet. Med den hämtade man biskop Erik Vikström från sin sommarstuga i Kronoby till kyrkan. Också John Vikström var på stugan och det skämtades att om en biskop råkar falla i sjön så har vi en i reserv.

Erik Blomqvist bor fortfarande i Fagernäs med sin hustru. De båda barnen är utflugna.

– Själv var jag ensam barn i familjen. Men jag brukar säga att jag bara har en bror, och han står vid gravhusväggen – fattiggubben.

Johan Sandberg

Kolumn. Jag är svag för norska äventyrsdokumentärer. Kvinnliga äventyrare som trotsar väder, vind, ensamhet, matbrist och mörkrädsla för att följa drömmen om fjället eller skogen, skriver Jessica Bergström, som är kaplan i Mariehamns församling 5.2.2021 kl. 10:42

Borgå. I dagens värld vet inte missionären bäst, utan är en medarbetare bland andra. Kristian och Chamilla Sjöbacka jobbar i Kisumu i västra Kenya. Också där påverkar coronapandemin det dagliga livet. 5.2.2021 kl. 10:38

sibbo. Kantorn Lars Wikström i Sibbo har upplevt ett och annat med Finlands första nybarock­orgel. Höjdskräck har han till all tur inte lidit av. Orgeln fyller sjuttio i vår. 5.2.2021 kl. 10:34

mariehamn. Andreas Sjöstrand hoppar ibland in som organist. Kyrkan har alltid fascinerat honom. – Det finns inget vackrare än nattvardsliturgi, säger han. 5.2.2021 kl. 10:17

esbo. Efter nästan 29 år som präst i Esbo svenska församling har Brita Ahlbeck nu gett över stafettpinnen till sina kolleger. – Det känns en aning vemodigt, men jag vet också att mina kolleger har allt i sin hand. Inget stannar upp, jag ger bara pinnen vidare! 4.2.2021 kl. 15:57

Borgå. Vi är onödigt rädda för att ingripa om någon mår dåligt. – Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor, säger psykolog Ida-Maria Sola. Hon har själv mått dåligt och fått hjälp. 21.1.2021 kl. 15:13

Kolumn. "Vi gör upp en plan, men i en handvändning kan allt vara borta." 21.1.2021 kl. 15:10

Väståboland. Kunskapen i kristendom har förändrats. Religionslärare Ditte Nordqvist i Pargas hoppas att hennes elever får med sig en förståelse för mångfald. 21.1.2021 kl. 14:49

Kolumn. "En dålig vinnare är lika illa som en dålig förlorare." 21.1.2021 kl. 14:43

Åbo. Emma Audas tror att tystnad och regelbundenhet är två nycklar till fördjupning. 21.1.2021 kl. 14:35

Kristinestad. – Jag har varit kvarnägare – så jag kan kan laga mjöl och gryn när som helst om det fordras – och så har jag varit fiskare och sågägare, säger Stig Granskog. 20.1.2021 kl. 14:12

malax. "Det känns riktigt bra att gå under Jesus och apostlarna till arbetet, och stanna upp ett ögonblick under Salvator mundi. Byta några ord." 20.1.2021 kl. 14:08

Närpes. Gitarrlektionerna blev orgellektioner – nu studerar Emilia Tikkala kyrkomusik med sikte på att jobba som kantor. Även om hon bor på annan ort har hon kvar ett starkt band till hemförsamlingen i Närpes. 20.1.2021 kl. 14:00

Kolumn. "Det är skönt att få göra en nystart. Men det är också viktigt att få städa bort det gamla", skriver Fredrik Kass. 20.1.2021 kl. 13:50

kvevlax. Eva Grop hör till dem som stöder kyrkans utlandsarbete genom att engagera sig i hemförsamlingen. 20.1.2021 kl. 13:46

Mest läst