Husfolk åt Jesus

Anna Edgren 10.09.2025

Jag trodde att jag har dragits till tysta retreater och stillhet i andliga tecken först i ganska mogen ålder, men så var det tydligen inte alls. I somras städade jag bland brev och anteckningar med mera från mina första årtionden, till min stora förvåning hittade jag från min tonårstid flera utklippta artiklar som handlade om stillhet och tystnad i en andlig kontext.

Bl.a. har jag sommaren 1995 klippt ut en Österbottningen-artikel om karmelitmunken Wilfrid Stinissens tankar om tystnad, andlighet och helighet. Medan jag då för länge sedan sommarjobbade i Sibeliusmuseets ärevördiga arkiv med uppgiften att läsa alla finlandssvenska dagstidningar för att arkivera allt om musik klippte jag alltså mellan varven ut också annat än konsertrecensioner, musikerintervjuer och festivalartiklar.

Den där intervjun med Stinissen är gjord under ett besök på retreatgården Snoan. På bilden sitter han i den blommiga verandasoffan som ännu idag står på samma ställe. Då för trettio år sedan hade jag aldrig hört om andliga retreater, jag anade nog inte heller att jag själv många år senare skulle komma till Snoan och sitta i samma blommiga soffa.

Ungefär tio år sedan deltog jag i min första tysta retreat på Senaps i Åbo, något år senare anmälde jag mig första gången till en Snoan-retreat. Senare fick jag förtroendet att vara husfolk på en retreat i min hemförsamling, jag kände mig kallad och inspirerad till fortsättning. Tänk att få tjäna både medmänniskor och Gud genom något så vardagligt och vackert som att sätta eld i bastun, gör det fint i rummen, välja musik för måltiderna eller att leda tidebön!

Här om året fick jag under en lunchträff frågan varför jag inte leder retreater?! Jag fnissade överrumplat till och blev ganska ställd. Jag hade sådan respekt för hurdan en god retreat kan vara och hur den kan göras på ett klokt och öppet sätt att jag först inte alls såg mig själv i retreatledarens roll. Husfolkssysslorna kändes som min grej. Inför ledarskapet kände jag mig kort i rocken, ödmjuk och blyg. Men när jag umgicks mera med tanken insåg jag att jag faktiskt kände en iver att bidra till goda retreatdagar också utanför det rent praktiska.

Och så kom det sig att jag förra vintern var en av elva präster, diakoner och lekmän som på Snoan gick en retreatledarkurs ordnad av Borgå stift. Elva personer med olika personligheter, olika bakgrund och olika sätt att närma sig och formulera tro – tänk att vi alla på våra respektive håll i retreaten får möjliggöra stunder av vila, fördjupning och Gudsmöten. Under kursen sades att retreatledaren är som husfolk åt Jesus - vilken gåva är det inte att få vara det.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28