Predikan som fick mig att missa Karis

Anna Edgren 28.08.2025

En torsdag i januari tog jag tåget från Åbo österut. Slutdestinationen var retreatgården Snoan, jag skulle hoppa av i Karis och såg redan fram emot att på närtåget mellan Karis och Lappvik kanske stöta på andra som också skulle dit.

Jag reste med lätt packning, det var egentligen bara kassen med sängkläder och handduk som tog lite mera plats där jag bredde ut mig på min plats i tågvagnen. Jag hade sparat en av de senaste dagstidningarna till tågresan för att läsa den riktigt i lugn och ro medan vi susade mot nyländska marker.

Det här var lite efter att den nuvarande amerikanska presidenten hade svurits in till sitt ämbete. I tidningsspalterna dominerade beskrivningar av ceremonierna och analyser av hur både den amerikanska och den globala framtiden skulle påverkas under de kommande åren. Under de senaste arbetsdagarna hade jag i nyhetsflödet förstått att biskopen av Washington hade hållit en uppmärksammad predikan i samband med ceremonierna, men jag hade inte desto närmare hunnit kolla in vad det handlade om.

När jag satt där i tågvagnen den där eftermiddagen i vinterskymningen tog jag mig tid att läsa på, både i min dagstidning och i nätartiklar. Jag lyssnade på den virala predikan. Många texter från nordiska sammanhang tog upp samma sak redan i ingressen, att biskop Mariann Edgar Budde var svenskättad. Men det stora var nog vad hon sade, och hur. Jag både imponerades och berördes av hur hon utan affekt och höjd röst talade vardagsförankrade, kristallklara ord om nåd och barmhärtighet. Det var stundvis nästan som att höra en variant av Bergspredikan.

Nu i september kommer Budde till Sverige, och var det kanske så att hon också besöker andra nordiska länder. Inspirerad av vad jag hittills läst om och av Budde är jag nyfiken på att läsa artiklar eller intervjuer med mera av hennes tankar att fundera på. Hon har bl.a. skrivit en bok med titeln “Following Christ Teaches Us to Be Brave”, den hoppas jag komma åt under hösten.

Mitt i alla orosmoln och orättvisor som under de senaste åren har blivit allt mörkare både hos oss och på annat håll i världen känner jag ett behov och en önskan om att utmana också min tro. Eller jag menar egentligen att jag vill göra något konkret av min tro, inte bara ha den som något som finns på ett vagt teoretiskt plan i mina tankar, jag vill försöka låta min tro blomma mera ut också i ord och handling. Då kan det behövas inre och yttre mod av olika sorter, både i smått och stort. Mod att se, mod att förstå, mod att inte vara tyst.

Washington-biskopens predikan drabbade mig så intensivt att jag inte märkte att vi stannade i Karis där jag borde ha bytt tåg. Jag fick lov att åka vidare ända till Alberga och därifrån ta ett annat tåg tillbaka. Ordentligt försenad klev jag senare samma kväll in i Snoans varma brasrum, omfamnad av retreatens stillhet fortsatte orden om nåd och barmhärtighet omsatt i verkligheten att klinga inom mig.

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28