Fattigdom i barnfamiljer – vilka spår lämnar den hos barnen?

Paulina Westin 30.05.2025

I stolen bredvid mig sitter en utmattad kvinna. Tårarna rinner ner för hennes kinder. Hon ser trött och sliten ut. Hon berättar att hon inte ätit på några dagar, för att spara mat till barnen. Ett av barnen har haft födelsedag, och hon har inte haft råd att köpa en present. Jag ser att kvinnan känner skam över sin situation.

Hon berättar sin historia. Jag känner oerhörd tacksamhet att få ta del av den. Hon vill berätta allt det där för mig. Kvinnan lämnar mottagningen med en mer avslappnad kroppshållning, och ett litet leende på läpparna. Tacksamheten lyser i hennes ögon. Jag kunde inte ta bort all hennes smärta, men jag kunde hjälpa henne en bit på vägen.

Efter mötet sätter jag mig på min stol, och funderar på allt det jag nyss fick ta del av. Detta är inte en ovanlig berättelse på diakonimottagningen. Vi lyssnar på föräldrarnas historier, ger dem hjälp och en öppen famn. Men vem lyssnar på barnens upplevelser om familjens fattigdom? Idag vill jag stanna upp och tänka på allt jag hört, och försöka fundera på det från ett barns synvinkel. Hur känns det, när de andra barnen i skolan berättar om sina barnkalas och sina fina presenter, då man själv har blivit utan? Hurdan smärta och sorg ger inte det åt barnen. En smärta som tyvärr ofta går i arv. Fattigdom går ju så ofta från en generation till en annan.

Regeringens nedskärningar och inflationen har försvårat vardagen för framför allt fattiga barnfamiljer. Vi får läsa om människors upplevelser om fattigdom i såväl tidningar som på olika medieplattformer. Men vem lyssnar på barnens upplevelser? Barnens upplevelser om fattigdom blir fortfarande i skymundan. Rädda barnen har gjort en årlig enkät, där de frågar om 12–17 åriga barns upplevelser om fattigdom. Detta är ett steg i rätt riktning, men vårt samhälle har nog fortfarande en lång bit att gå för att få barnens röst hörd på riktigt.

Jag tar ett djupt andetag, när jag stänger dörren den dagen. Jag känner glädje och tacksamhet för det jobb jag får göra. Men jag känner också en viss ilska för alla de orättvisor vi har i vårt samhälle. Varför ska de familjer som redan tidigare haft jobbigt, få de ännu sämre ställt pga. nedskärningar, inflation och krig? Varje berättelse jag hör på mitt jobb, påverkar mig själv på ett eller annat sätt. De formar mig som människa, och ger mig ett större perspektiv på livet. Det är något jag kan vara oerhört tacksam över.

Paulina jobbar som diakonissa i Agricola svenska församling

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37