Vad innebär framtidens värnplikt i ett mer jämställt samhälle?

Mikaela Westerling-Nylund 26.01.2024

Presidentvalet är ju högaktuellt och presidentkandidaterna har intervjuats om mycket, även om värnplikten ska gälla kvinnor. Jag passar på och delar mina tankar om saken.

När jag var ung och vår amerikanska gäst blev chockad över att inte kvinnor kunde göra värnplikten, ryckte jag på axlarna, det hade jag aldrig funderat på. År 1995 blev det möjligt för kvinnor att frivilligt göra militärtjänstgöring. När det för några år sedan i sociala medier diskuterades att göra värnplikten könsneutral var min respons: Inte innan jämställdheten är mycket bättre uppnådd i Finland! Ifall kvinnor förlorar ytterligare ett år på arbetsmarknaden minskar kvinnans euro ännu mer. Visst kunde jag förstå kompisars åsikter om att kvinnor i arme´n lär sig värdefulla ledaregenskaper och knyter kontakter de har nytta av i arbetslivet. Och jo, jag tror nog att de kvinnor som gjort frivillig militärtjänstgöring har nytta av det i arbetslivet och får en del skinn på näsan som gör det lättare att t ex löneförhandla.

Visst är det lite gammalmodigt att alla män måste göra antingen civiltjänst- eller militärtjänstgöring medan kvinnor inte behöver göra det, men jag hävdar att väldigt många kvinnor redan gör sin plikt för fosterlandet genom att jobba inom yrken där de tar hand om människor t ex inom vården och socialvården och får alldeles för lite betalt för det, under en hel arbetskarriär. Hur vi ska göra så att insatsen skulle vara rättvis vet jag inte. Jag förstår att det knappast går att slippa en militär- eller civiltjänstgöring genom att lova en ska jobba inom ett för samhället viktigt yrke. Hur skulle en sådan yrkeslista se ut?

Vi såg ju redan under covid-pandemin hur orättvist det var då yrken inom kulturbranschen inte värdesattes och vi vet att ett land i krig behöver industri, företag, möjlighet till ett normalt vardagsliv för att klara sig. Ännu mer dystopiskt skulle det vara ifall kvinnor som lovade föda barn och uppfostra dem, inte skulle beröras av en könsneutral försvarstjänst. Samtidigt vet vi att det är kvinnorna som föder barnen, oftare är hemma med småbarnen, fortsättningsvis ofta har huvudansvaret för barnen och har sämre lön än män. En ensamstående trebarnsmamma som jobbar som närvårdare har minsann under sitt liv redan dragit sitt strå till den gemensamma stacken utan någon militär- eller civiltjänstinsats som 19-åring. Men vad som händer i framtiden vet inga 19-åringar och att ha 30-åringar i någon civiltjänstform skulle också vara svårt.

Nu har SFP och Samlingspartiet beslut på att de vill jobba för den modell som Sverige har, där både pojkar och flickor omfattas av värnplikten, men där man har valt att endast utbilda en bråkdel av årskullarna. Under den här regeringsperioden är det tänkt att både killar och tjejer ska kallas till uppbåden för att öka andelen frivilliga kvinnor som gör militärtjänst och det är rimligt tycker jag.

Anna Sourander, journalist på ÖT, var den första jag såg sett offentligt ta upp problematiken då hon i sin ledare 10.1.24 skrev om hur värnplikt för kvinnor kan motverka jämställdhet och skapa ytterligare utmaningar för nativiteten. Det här är en sak som på riktigt måste diskuteras. Att bara jobba för kvinnlig värnplikt utan att ändra på resten av paketet blir inte bra.

Försvarsmakten som är känd för att vara konservativ tycker inte det finns orsak i nuläget att ändra på lagen. Men som Anna Souraner påpekar i ledaren kan det bli brist på kompetenta män i och med mindre årskullar och armén skulle ha nytta av att fler kvinnor gör militärtjänstgöring. Ett villkor är att försvarsmakten skärper sig. Andelen kvinnor som blir sexuellt trakasserade är oacceptabelt hög. Förstås är trakasserier av alla de slag mot alla kön oacceptabel. Det finns inget försvar heller för pimsning och liknande trakasserier. Ungdomarna är där för att lära sig försvara sitt hemland och dess nordiska demokratiska principer. Nog är det då en skam om beväringarna trakasseras under processen. Det är inte de kvinnor som eventuellt efter en lagändring blir beväringar som ska se till att trakasserier försvinner, även om jag tror att en större mängd kvinnor i arme´n skulle bli den våg som hjälper till att nöta bort manschauvinismen där.

Det som hör ihop med kvinnlig militärtjänst är att det öppet diskuteras planer för hur göra ifall det, Gud förbjude, skulle bli krig. Självklart försvarar kvinnliga reservister Finland på samma sätt som manliga, men det skall vara klart i förväg att barnen i en familj har rätt till en hemmavarande förälder. Det funderar jag vidare på i en senare blogg.

Kyrka. Kyrkomötet godkände enhälligt en ny paragraf i kyrkolagen om att församlingen ska ta ut en avgift för gravplats och tjänster i samband med gravsättningen. Då avgiften fastställs ska församlingens kostnader beaktas. Det har hittills inte funnits någon allmän reglering av grunderna för begravningsavgifterna i kyrkolagen.  9.5.2011 kl. 00:00

Världen. De svenska socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning. Hon tycker att Sverige behöver en muslimsk helgdag. 8.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Under lördagen samlas barnkörerna i de nyländska prosterierna till barnkörsstämma i Borgå. Barnen uppträder med sång på torget kl. 15. Vid regn flyttas torgkonserten till domkyrkan. 7.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är inga problem att få barnen att sjunga gospel. Anna-Pia Svarvar i Larsmo är nästan chockerad över hur snabbt de lär sig både text och stämmor. 6.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Folkmusikern Maria Kalaniemi återvänder i sin nyaste produktion till sina finlandssvenska rötter. 5.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det nya församlingshemmet i Esse byggs vid åstranden, på samma plats där det gamla församlingshemmet stod. 5.5.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Du kan klä dig hur som helst i Helsingfors utan att sticka ut”, säger en av mina bekanta ett par veckor före min flytt till huvudstaden. 5.5.2011 kl. 00:00

Ledare. Den första maj vajar den blåvita flaggan officiellt för det finländska arbetets dag. För många handlar det mest om struvor och ballonger, men i glammet kan det vara skäl att reflektera över arbetets dag, och det faktum att den fokuserar något vi gemensamt behöver slå vakt om. 5.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Under året kommer Kyrkpressen att förnyas både till utseende och uppbyggnad. Vad och vem skulle du skriva om ifall du skulle hoppa in som redaktör på Kyrkpressen en vecka? Bland annat den frågan ställdes en grupp läsare inför när de gästade redaktionen för att tycka till om tidningen. 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet pågår som bäst i Åbo. Se bilder! 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. När nya Nykarleby församling inleder sin verksamhet 2013 kan den börja nästan från tomt bord. 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet förde på tisdagen en lång diskussion om ett ombudsinitiativ som värnar om kyrkans enhet. Initiativtagarna föreslog att det grundas en arbetsgrupp med företrädare för olika synsätt och traditioner i kyrkan för att stärka kyrkans enhet i mångfalden av röster. 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet inledde vårsessionens arbete med en remissdiskussion om kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna. Utredningen fick kritik för att den inte innehöll något åtgärdsförslag; Kyrkostyrelsen hade föreslagit att utredningen endast antecknas till kännedom. Kyrkomötet remitterade ärendet till förvaltningsutskottet. 3.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Då ecklesiastikrådet Pekka Huokuna presenterade framställningen om att infoga bestämmelser om ett diakonat i den kyrkliga lagstiftningen konstaterade han att förslaget nu handlar om ett ämbete skilt från prästämbetet. 3.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet förde på måndag kväll en livlig remissdiskussion om Kyrkostyrelsens framställning om att kyrkoherdar i första hand väljs genom indirekt val. 3.5.2011 kl. 00:00

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31