Ännu litet om brev

Catherine Granlund 05.06.2023

När författaren Yvonne Hoffman skriver Man hittar en bunt brev och förlorar sig i en annan värld (”Spåren efter Mitja, Breven till Ingrid 1896-1899) vet jag att det är just så.

Brev är hudlösa. De är som dagboksdialoger, samhällsbeskrivningar, samtal om och om igen där vi fortsätter på ett ämne vi kanske startade för tre brev sedan och vi skriver lite om vädret och kanske hälsningar från nära och kära och så fortsätter samtalet.

Vi tänker tillsammans. Det är ett utbyte av tankar som puffar på, överraskar, förargar, ventilerar, lär.

Vem hinner skriva brev idag? (Och litar man på posten? Den känns osäkrare än förrförra sekelskiftets postväsende.) Vem hinner analysera eller tänka igenom sin tillvaro – i både smått och stort? Hur mår dina föräldrar? Den ständiga migränen, vad ska du göra åt den? Hur var bröllopet, hur klädde sig folk, vad bjöds det på? Nu kommer syrenen att blomma i bersån om bara några dagar. Känner du doften? Skollovet börjar, vi skrivs. Jag skriver från min resa.

Brevens färg, kuvertets utseende, frimärkena. Ljudet av papperet då jag läser.

Nu för vi vida diskussioner på nätet, var och en sin monolog. Vi tycker till med några ord på sociala medier. Vi tycker ofta svartvitt. Och alla livsnyanser försvinner, tanketrådar, långa utredningar och vändningar och utdragen väntan. Alltid en väntan på ett brev. Om det ändå skulle ha kommit. Har han svarat? Har hon haft tid att skriva redan?

Vi tänker tillbaka och tänker framåt för att leva nu. Det är viktigt att välja och att bolla med sitt samvete, höra andra, loda djup. Vi gör val och brevskrivningen har fungerat som vägledning, att hitta rätt i livet när det gäller studier, äktenskap, tankar om Gud. En plattform för tankeutbyte, drömmar och ett andrum. En möjlighet för kritiskt tänkande, genomgång av svåra livsskeden, processande och förklarande av politiskt skeende i oroliga tider, ett sätt att förstå sig själv och omvärlden och det existentiella.

I Psaltarpsalm 139, som ett brev till Gud, trängtar David efter vägledning: Herre, du rannsakar mig och känner mig. [ ] Rannsaka mig, Gud, och känn mina tankar, pröva mig och känn min oro, se om min väg för bort från dig, och led mig på den eviga vägen.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00