Ett fyrljus som sveper genom mörkret

Magnus Lindholm 21.05.2023

Kyrkoårskalendern noterar att det idag är sjätte söndagen efter påsk (Exaudi = Hör, Herre). Den sekulära världen kan välja mellan många olika temadagar: Världsdagen för kulturell mångfald, Internationella flytvästdagen, Internationella te-dagen, Världsmeditationsdagen och Världsdagen för bakning. Bland annat.

Det här får mig av någon anledning att tänka på fyrljus, en ljusstråle som i trehundrasextio grader sveper runt nattens landskap och för en bråkdel av en sekund lyser upp en enskild plats, en sten, en stam, en kropp. Och jag tänker på min vän Ehrengard, textilkonstnären, som är uppfödd på Helgoland mitt i Nordsjön där fyrtornet, med det starkaste ljuset av alla fyrar på Tysklands nordsjökust, nattetid var femte sekund svepte genom sovrummet och fick skuggorna att dansa och drömmarna att stelna. På dagen, däremot, noterades bara det stillsamma brummande från maskinverket. Att återvända till dessa strålar, berättade Ehrengard för mig en gång, var som att återvända till sitt livs första vägvisare.

Och jag tänker på det liv jag lever just nu. Att Andberget framför mig just nu är solbelyst och vårgrönt, att sommaren står för dörren. Och att min djuriska vän Jussi, haren, lockats ur sitt vintergömsle och nu, med stirriga ögon och öronen på skaft, ivrigt mumsar i sig bergsängens torra gräs. Och att tulpanerna utanför sovrumsfönstret står i full gul-röd-lila blom. Men jag noterar samtidigt att mitt inre fyrljus uppenbarar en väldig massa mörker som också är min vardag.

Verkligheternas variationer är oändliga och trots en viss skapande och kreativ förmåga inser jag att jag bara kan se och uppfatta och fånga en bråkdel av det dagen, och natten, bjuder på. Det mesta ligger i mörker, eller åtminstone tillfälligt i träda, dolt eller förträngt. På våren kämpar jag med känslor av förlust och sorg, insvept i höstens fuktiga dimmor får jag ofta lust att fotografera, att skriva och formulera, kanske tonsätta en text. Inre och yttre realiteter för ständigt en dialog trots att betingelserna ibland är nästan diametralt de motsatta. Eller kanske just därför.

Jag spanar ständigt efter detta fyrljus som förenar land och hav, ett sken som reflekteras på båda sidor om huden. Dygnet runt, året runt, livet runt. Men kanske speciellt idag när jag knappast mera kan värja mig mot världens vånda och min egen existentiella vilsenhet. Vad jag behöver höra och se är en upprepning av de första ord som uttalats på denna jord: Varde ljus! Och nu gör jag det, ser och hör. Hur utmanande är inte det?

Nina Österholm. I vår kokvrå på jobbet saknades länge skedar. Och vilket tröstlöst projekt det är att försöka få i sig lunchsoppan med gaffel. Att dricka direkt från tallriken och hoppas på att ingen ser är nästan bättre, men med risk för ärter i näsan som Lisabet. Skeden är helt klart ett underskattat redskap. 9.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja. ”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.” 9.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. 97 procent av de riksdagsledamöter som hör till kyrkan tänker rösta i församlingsvalet i november. 9.9.2010 kl. 00:00

Kultur. I höst kan man bli muslim på tv. Men var blev den kristna dokusåpan? 8.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. På hösten året före du fyller 15 år inbjuder församlingen dig till att gå i skriftskola. Nu har anmälningarna till skriftskolorna 2011 startat. 8.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Närpesborna har nu en direktkanal från kyrkan till sin tv-apparat. Genom en robotkamera i kyrkan kan de följa gudstjänsterna hemma i tevesoffan. I söndags inleddes sändningarna. 7.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det är fortsättningsvis tillåtet att läsa bordsbön i grundskolorna i Karleby, Kronoby och Jakobstad. I skolorna verkar man ta beslutet med jämnmod. 7.9.2010 kl. 00:00

Världen. En färsk internationell gallupundersökning visar att religionen betyder mest för människor i fattiga länder och minst i västvärlden. 6.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Radering, omvandling eller blockering – vad händer egentligen med våra profiler på Internet efter att vi dött? 5.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Okunskap, ointresse för kyrkan och studier på annan ort verkar vara de största hindren för ungdomarna att ställa upp i församlingvalet i höst. Som bäst pågår slutspurten på nomineringsarbetet i församlingarna. 4.9.2010 kl. 00:00

Människa. Bo Holmberg hör till våra mesta debattörer. – Tusen tvåhundra debattinlägg i tiotalet tidningar, under 47 års tid. 3.9.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. När Jaro gör mål på Centralplanen i Jakobstad hörs publikens jubel långa vägar över stan. Man får en bra uppfattning av utgången av matchen utan att man behöver befinna sig ens i närheten av planen. Det går bra att följa med matchen även under ett pågående möte i församlingshemmet, för jublet tränger in genom väggarna. 3.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Det blåser kraftiga centraliseringsvindar inom den kyrkliga förvaltningen. Resultaten av dem tar nu form och skepnad i rask takt, med tekniska, ekonomiska och personalpolitiska argument. 3.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Åbo ärkestift har tre kandidater att välja bland då det väljer ny biskop. Nomineringstiden avslutades måndagen den 30 augusti 2010. 1.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bästa bloggare och läsare! Torsdagen den 2 september ligger kyrkpressen.fi tillfälligt nere på grund av ett större underhåll. 31.8.2010 kl. 00:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12