Vår dagliga mat

Mikaela Westerling-Nylund 14.04.2023

Man kunde ju tro att matrekommendationer är enkla: Ät balanserat av kolhydrater, protein och fett, så mycket som din kropp behöver för att orka. Lätt på pappret, svårt i praktiken. Därför att ätandet inte innebär bara att fylla på energi utan involverar så mycket känslor.

Många beter sig som om deras sätt att äta är det enda rätta och de missionerar med en bismak av fanatiskhet. För det mesta gäller det ändå att äta vardagsmat på ett sätt som håller genom många årtionden. Naturligtvis ändras också de officiella näringsrekommendationerna med tiden. Speciellt tydligt hur de officiella rekommendationerna varierar ser man i vad babyn rekommenderas äta. Jag gjorde mitt bästa att helamma i 5,5 mån, men i ljuset av forskningsrön som kom några månader efter helamningsperiodens slut, skulle det ha varit bättre att ge små smakprov av fast föda tidigare åt det allergiska barnet. Det harmar mig, men sånt är livet.

Östersjödieten och medelhavsdieten innebär i praktiken ganska lika matvanor. Mera grönsaker och frukt, mindre hårda, animaliska fetter och sparsamt med snabba kolhydrater är gångbart för de flesta. Anekdoter om hur olika personer gått ned så och så mycket med den och den dieten, är just anekdoter – fint för hen- men inte forskning. I och för sig är ju forskning också ofta inkonklusiv på detta område. Nyligen såg man en dubblerad risk för hjärt- och blodkärlssjukdomar hos personer som använt LCHF-diet jämfört med folk med vanlig kost, men forskarna varnade ändå för att tro att detta endast berodde på dieten.

Intressant är också frågan om processerad mat är sämre för människan ifall den innehåller lika mängder fetter, salt etc som hemlagad mat. Jag såg ett intressant tv-program i höstas där temat gick ut på att fundera på om processerad mat bär skulden för fetma-epidemin i världen. Visst håller jag med om att hemlagad mat utan så mycket e-ämnen är hälsosammare och oftast godare. Här vill jag rikta en eloge till Marthaförbundet som utan pekpinnar inspirererar människor att laga hälsosam mat och spara pengar. All heder åt marthorna!

Ändå tror jag det finns ett visst samband mellan användandet av hel- och halvfabrikat och att kvinnor i Norden till stor del är i arbetslivet. I min generation har det blivit vanligt att papporna också lagar mat till familjen. Men också i vår familj där min man lagar maten oftare än jag (och godare) så använder vi ganska ofta halv- eller helfabrikat för att hinna med annat än bara hushållet efter jobbet. Jag tycker inte om när folk lägger negativa värderingar i färdig mat eller bakverk och säger de gav sina barn fuskmat idag. Visst, äter man hämtmat varje dag kan det vara en risk för hälsan. Men alla föräldrar gör så gott de kan. Viktigast är att barnen får mat, omvårdnad och älskas.

Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33