Doktorns råd: En nypa salt!
Det finns en riktigt roligt skriven, viktig kolumn på Duodecimlehti.fi som heter ”Lapsiperheille kohdistetut suositukset- riittäävätkö hereilläolotunnit” skriven av barnpsykiatern Jaana Wessman i slutet av år 2022. Hon skriver att det finns så många rekommendationer som ges via rådgivningen och hälsovården att föräldrarna drunknar i dem. Framför allt finns det inte forskning på hur en ska prioritera mellan rekommendationerna. Flera av mina kolleger, både läkare och hälsovårdare gillade artikeln när jag delade den på Facebook efter att ha läst den på en kollegas sida. Just i rådgivningsarbetet anser jag att en av alla uppgifter är att bekräfta och stöda föräldrarna. Visst är det viktigt t ex att främja amningen, men om amningen inte fungerat eller valts bort är det viktigare i den situationen att bekräfta att barnet växer och utvecklas alldeles utmärkt på mjölkersättning.
Jag både älskar och blir frustrerad av rekommendationer. Som läkare vill jag förstås ge råd som grundar sig på forskning. Då är det mycket bra att ha Käypä hoito eller Gängse vårdrekommendationer att stöda sig på. Jag minns dock tydligt hur broschyrerna jag fick om gympa och tänjningar i början av min första graviditet väckte stresskänslor då jag inte följde dem – och det var innan jag ens hade fått några krämpor eller babyn hade kommit. Nå, det är ju förstås ett personlighetsdrag, men över-vårdande högpresterande personer inom vårdsektorn är säkert i riskzon för att utmattas av alla rekommendationer som en vill följa så bra som möjligt. Som svar till den här artikel kommenterade folk att det ju är frågan om rekommendationer som en kan välja om en vill/kan följa eller inte. ”Chilla, Gunilla!”, för att låna dotterns uttryck. Det är sant. Nu förstår också jag att inte barnen dör om de äter korv flera gånger i veckan och att de inte får glasögon med det samma ifall de inte leker ute 2 timmar varje dag. Men jag tror också att risken för att otillräckligheten och utmattningen hos föräldrar växer är stor i och med alla krav som ställs på dem. Kraven ställs av samhällskulturen, av andra föräldrar, i nätdiskussioner och kommer inte minst inifrån alla oss som kämpar för att good-enough-föräldraskap verkligen skulle vara tillräckligt bra för en själv.
Intressant är också en artikel i rikssvenska Läkartidningen om nyheten att forskare räknat ut att det skulle ta 27 timmar om dygnet för primärvårdsläkare i USA att följa alla vårdrekommendationer som getts. Artikelförfattarna menar att tidsåtgången för undersökningar borde beaktas i vårdrekommendationerna. När en som ung läkare märker att en inte hinner undersöka mer än hälften av allt som rekommenderas i Gängse vårdrekommendationerna är det lätt hänt en känner sig otillräcklig. Men egentligen måste en som allmänläkare göra en egen kortare version av det viktigaste som en sedan skräddarsyr beroende på patientens symtom.
Matrekommendationer är så intressanta att jag tror jag skall skriva mer om det en annan gång. Jag måste bara ännu kommentera hushålls- och städrekommendationer. So what om jag inte byter lakan varannan vecka. Ingen hos oss har utslag/hudinfektioner eller kronisk snuva så vi klarar oss ändå. Tvättar du din BH efter 2 användningar om du är en person med bröst? Tvättar du dina ventilationsfilter 2 ggr i året? Kollar du dina brandvarnare varje månad? Det senaste skulle säkert vara bra, men skulle en följa alla rekommendationer en får gällande hus, trädgård, bil, säkerhet och hälsa skulle en inte ha ett liv.
