Nya tag i nationalhelgedomen

Anna Edgren 27.10.2022

Kyrk- och församlingsnörden i mig är helt till sig vid tanken på att Åbo domkyrka ska renoveras! Det är på tiden, senaste gång min hemkyrka och nationalhelgedomen genomgick en renovering var på 1970-talet, bara gällande teknik är ju behoven och möjligheterna helt annorlunda nu än då.

Det är inte bara fastigheten som ska renoveras, också verksamhet och arbetssätt mm står i fokus för uppdateringen. Tänk vilket fint uppdrag, att med respekt för både liturgi, historia, arkitektur och mänskliga behov få planera för en dynamisk och meningsfull framtid för Åbo domkyrka.

Flera röster har affekterat hörts ropa ”ingenting får ändras”! Jag förstår att en så (lokal)historiskt central byggnad som Åbo domkyrka väcker känslor med rötter i kollektivt identitetsbygge och personliga minnen. Sådant ska inte föraktas, men kyrkan är ju redan nu full av saker som var främmande då kyrkan byggdes eller för bara hundra år sedan… Hiss till orgelläktarna behövs, nu kan t.ex. inte alla i församlingens kyrkokör delta då de sjunger från körläktaren. Många utrymmen är antingen inte ändamålsenliga för den funktion de har, eller så finns det utrymmen som just nu mest är förvaringsplatser som med fördel kunde användas för samtalsbruk, möten eller mindre samlingar etc.

Jag baxnar när jag tänker på den samlade mängd arbetstimmar och sakkunnighet som kommer att under domkyrkans renovering! Det är många som är med i den förberedande planeringen: naturligtvis Åbo (finskspråkiga) domkyrkoförsamling och Åbo svenska församling som är kyrkans huvudanvändare, men så är det också domkapitlet, museicentralen, undervisningsministeriet, kyrkostyrelsen, arkitekter och många samarbetsparter som alla ska vara delaktiga i processen. Redan tidigt har den förberedande arbetsgruppen med domkyrkans domprost i spetsen varit klara med att det inte bara är tjänstemän som kan och får vara delaktiga. Flera utrop och tankar från åbobor överlag har nått arbetsgruppen via inlägg på sociala media. Allmänheten har också flitigt lämnat in önskemål, farhågor och förslag i Borgmästarkoret.

Vad drömmer jag då själv om för framtid under domkyrkovalven? Jag drömmer om olika insatser som skulle öppna upp kyrkorummet och gudstjänsten för både vana och ovana kyrkobesökare.

Gudstjänstgemenskapen blir mera levande om det skulle finnas ett mobilt altare som kunde användas lite längre ner i mittskeppet, jämfört med det ståtliga men avlägsna högkorets huvudaltare. Ändamålsenliga utrymmen i kapellen för varierande verksamhet för olika åldrar och målgrupper skulle ge både liv i kyrkan och välkommet tilläggsutrymme. En fungerande ljudåtergivning skulle förgylla både gudstjänster, andakter och konserter. Större tillgänglighet möjliggör ett meningsfullt kyrkobesök för flera. Och jag tycker det skulle vara fint om något av de många medeltida sidoaltarena kunde göra comeback.

Har du tankar och idéer för Åbo domkyrkas uppdatering och renovering? Vad drömmer du om? Är du intresserad av vad som är på gång i domkyrkan kan du följa med i den blogg som (mest på finska men ibland också på svenska) uppmärksammar renoveringen ur olika synvinklar under de kommande åren. turuntuomiokirkko.fi/etusivu/turun-tuomiokirkon-blogi

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38

landsbygden. Sin älskade hembygd kunde hon tänka sig att lämna för kärlekens skull, men inte korna. 20.5.2016 kl. 10:06

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

mission. Selektiv mutism. När Pia Rinne började skolan i Namibia var hon tyst i ett helt år. Några år senare var hon tyst i ett år till. 17.5.2016 kl. 11:27

mission. I lördags ordnade Finska Missionssällskapet missionsfest i Ekenäs. 16.5.2016 kl. 15:59

En gång var han en pojke som överlevde Auschwitz och Buchenwald. Senare blev han författare och Nobelpristagare. 13.5.2016 kl. 16:15

kyrkostyrelsens plenum. Borgå stift representeras i kyrkostyrelsens plenum av läkaren Åsa A Westerlund under mandatperioden 2016–2020. 13.5.2016 kl. 15:59

Kyrkomötet. Nästa gång det blir församlingsval sammanfaller valdagen inte med farsdagen. 13.5.2016 kl. 13:44

Kyrkomötet. Läkaren Saija Kuikka valdes till första viceordförande för kyrkomötets mandatperiod 2016–2020. 11.5.2016 kl. 14:53

Kyrkomötet. Kyrkomötets elektorer har valt medlemmar till mötets nio utskott och utskotten valt ordförande sinsemellan. 11.5.2016 kl. 15:04

Gemensamma kyrkorådet i Vasa har beslutit att föreslå en höjning av skattesatsen. 13.5.2016 kl. 16:08

Han har umgåtts med tiggare på Stockholms gator i sex års tid. Stanislav Emirov, ekonom och teolog, är övertygad om att romskt tiggeri är ett mer komplicerat fenomen än politiker och massmedier gör gällande. 11.5.2016 kl. 10:29

Kyrkomötet. Kristendomen ger oss inga orsaker att stänga våra gränser, sa lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen när han öppnade det nya kyrkomötet. 9.5.2016 kl. 13:09

Gatubarnen som lever på soptippen i Kitale i Kenya ville att Sofia Jern skulle visa bilderna åt så många människor som möjligt. Det löftet kan nu uppfylla då hon med bildserien vann sin klass i World Photography. 4.5.2016 kl. 04:00

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00