Det här med kroppen

Louise Häggström 29.04.2022

Triggerwarning: kroppshets och dylikt. Hoppa över det här inlägget om sånt är jobbigt för dig att läsa om.

Kroppen är ett ämne jag verkligen intresserat mig för de senaste åren. Eller ja, egentligen ända sedan jag blev medveten om min egen kropp. Men i dag har jag fått en ny syn på både min egen och andras kroppar.

Jag har absolut hört till dem som försökt begränsa matintaget och maximera träningen (som jag aldrig fick rutin på eftersom det var dötrist och jobbigt). I en anteckningsbok skrev jag ner datum, vilken slags träning jag gjorde, hur länge jag tränade, antal förbrända kilokalorier (om jag hade tillgång till den infon), vikt och övriga kommentarer (humör osv).

Vid den här tidpunkten var jag kanske 12 år.

På tv:n kom reklam om ett band man skulle spänna fast runt magen. Bandet vibrerade och på så sätt brände man kalorier automatiskt, utan att man behövde göra någonting alls*. Det här försökte jag få min pappa att köpa ´– till min mamma förstås (men egentligen till mig). Han sa att mamma nog inte hade blivit så glad över den presenten.

Det är inte bra för en tolvåring att försöka ”bli smal” och må dåligt över hur hen ser ut. En tolvåring ska leka, skratta och äta sånt som är gott. Inte ha ångest över nåt så naturligt och fint som kroppen.

Från 12-åring till 22-åring

För några år sedan gick jag, på grund av många olika faktorer, upp en del i vikt. Mitt tolvåriga jag hade börjat hetsträna. Där och då bestämde jag mig för att bryta det mönstret. Jag var kanske 22. Nu fick det vara nog! Jag bestämde att jag inte kommer träna förrän jag gör det med rätt intentioner. Det tog mig ungefär tre år.

Snabbspola fram till 2019. Försiktigt börjar jag cykla och gå till jobbet. Jag gör yoga hemma i vardagsrummet. Promenaderna ökar min uthållighet och yogan gör mig flexibel och stark. Jag mår bra och jag orkar jobba. För första gången i mitt liv rör jag på mig utan att tänka ”nu ska jag gå ner i vikt”.

Jag pratar annorlunda om kroppen. Jag kommenterar inte min kropp på ett negativt sätt. Aldrig mer ska jag säga ”usch, vad stora mina lår är”. I stället säger jag ”mina ben är så starka som orkar bära runt mig varje dag”. Magen är mjuk och härlig, inte tjock och ful. You get it, right?

I dag går jag till och från skolan nästan alla dagar. Det finns inget bättre sätt att starta dagen än med en 43 minuter lång promenad. Varje promenad hjälper mig att stärka både lilla jag och nu-jaget. I dag rör jag på mig av rätt orsaker och jag njuter av (nästan) varje steg. Det är något jag hoppas alla ska få uppleva.

En viktig lista:

Fel orsaker att träna/röra på sig: för att man vill bli smal och snygg.

Rätt orsaker att träna/röra på sig: för att man vill bli stark, vill orka bättre, vill må bra psykiskt, vill öka koncentrationsförmågan, vill förbättra minnet, vill klara av nåt fysiskt krävande (exempel: gå upp för ett berg).

Kommer du på fler saker?

Ett par disclaimers som slutkläm. Jag vet att det här är ett ämne som egentligen kräver 10 inlägg och inte bara 1. Kanske skriver jag mer i framtiden. Att jag i dag lyckas träna utan att vikthetsa är förstås ingen garanti för att jag alltid kommer göra det. Vi nås ju dagligen av vikt- och kroppshets i olika former på t.ex. sociala medier, men även bland familj och vänner. Det är skitsvårt att inte påverkas. Men jag tror att ju mer vi talar om kroppen med positiva termer, desto mindre påverkan har allt det negativa på oss.

*Det skakande bandet fungerar förstås inte.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47