Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Världen. Den ekonomiska och sociala krisen i Europa har nu blivit så svår att Röda Korset planerar att förändra sitt arbete. Allt fler Röda Kors-organisationer i Europa vittnar om att man nu måste bistå med hjälp till mat, rapporterar Sveriges radio. 19.10.2009 kl. 00:00

Världen. Tisdagen den 20 oktober 2009 mellan klockan 08.00-20.00 tävlar Sverige, Norge, Danmark och Finland om vilket land som kan samla flest personer att ta en Rättvisemärkt kaffepaus. 19.10.2009 kl. 00:00

Insändare. Må Jesu frid bo hos er alla läsare av kyrkpressen.Låt  oss   på Jesu uppmaning ta hand om Hans minsta bröder och systrar.Gamla , sjuka , invandrare , änkor och de små ofödda barnen. Redan i Gamla förbundet befallde Gud att israeliterna skulle ta hand om de faderlösa, änkor och invandrare. Blev mycket sorgsen när jag läste det Kaari Utrio skrev om att man borde ge ett "vänligt insomningspiller åt sjuka över 70 år". Vi människor ska inte bestämma hur länge nån människa ska leva! Det finns möjligheter att ge god palliativ vård åt de döende. Jag tackar Gud för de fina minnen som jag har av mina mor & farföräldrar. Känner många Underbara äldre människor. 16.10.2009 kl. 00:00

Världen. Abort är mord, skrev en katolsk präst i kyrkans medlemsblad. Nu måste tidningen betala skadestånd till den polska kvinna som texten handlade om, skriver tidningen Sydsvenskan. 18.10.2009 kl. 00:00

Världen. Till våren ska ryska skolor införa religionsundervisning på schemat. Det slutgiltiga beslutet fattades av president Dimitrij Medvedev, och det verkar ha gått snabbt till. 17.10.2009 kl. 00:00

Världen. Den nordirländska staden Londonderrys årliga Halloween-karneval uppmanar till satanism och lägger en förbannelse över staden, säger den lokala metodistpastorn Jonathan Campbell. 16.10.2009 kl. 00:00

Världen. Den svenska utrikesministern Carl Bildt har enligt preliminära resultat tagit en plats i kyrkofullmäktige i sin församling, skriver Dagen. 16.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett porträtt på biskop Gustav Björkstrand avtäcktes i Borgå i går kväll. Det är målat av konstnär Fritz Jakobsson. 15.10.2009 kl. 00:00

Människa. Människans psykiska och andliga nöd är två sidor av samma verklighet för psykiatern som hellre lyssnar än talar. 15.10.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. Förr i tiden var jag en lugn och tålmodig person. Jag kunde lyssna på morgonradio, all tänkbar svensktoppen och discomusik klockan 06:30 – inga problem! 15.10.2009 kl. 00:00

Ledare. Senaste vecka höll stiftsfullmäktige sitt möte i Tammerfors och i Seinäjoki presenterades en omfattande internationell undersökning om skriftskolarbetet i sju europeiska länder, däribland Finland. 15.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lappobiskopen Simo Peura ställer inte upp i vårens ärkebiskopsval, skriver pod.fi. 14.10.2009 kl. 00:00

Världen. Inom den anglikanska kyrkan i Storbritannien debatteras en planerad ändring i kyrkolagen vad gäller kvinnliga biskopars ämbetsutövning. 14.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Gemensamt Ansvar-insamlingen gjorde ett gott resultat trots lågkonjunkturen. Vinsten överräcktes i dag till insamlingens beskyddare, president Tarja Halonen. 13.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Många församlingar och samfälligheter i Sverige har på sista tiden drabbats av bluffakturor. 13.10.2009 kl. 00:00

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18

människohandel. Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt. 14.11.2017 kl. 00:00