Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård



Finlands nya ambassadör på Island Irma Ertman tycker att nationen verkar ha klarat både vulkanutbrott och ekonomisk katastrof. 17.1.2012 kl. 11:48

Ad Lucem Nina Österholm. Kyrkpressens redaktör Nina Österholm är ny chefredaktör för tidskriften Ad Lucem. 17.1.2012 kl. 10:54

gammalaestadianer Risto Leppänen. Den gammallaestadianska fridsföreningen i Åbo överväger att befria två av sina talare från deras uppdrag. 16.1.2012 kl. 13:06

Allting började som skrammel i Sibbo församlings bandrum. 12.1.2012 kl. 20:33

Malin Liljestedt löpning diakon. Inför nyåret 2009 lovade Malin Liljestedts granne att gå ner i vikt och började löpa. 12.1.2012 kl. 12:57

Valtorget. Kyrkpressen har öppnat ett valtorg där stiftsfullmäktigekandidaterna kan blogga om sina visioner. 11.1.2012 kl. 10:22

Åbo Akademi, bibelbälte, Schauman. Åbo Akademis tyngsta garde mötte pressen i Jakobstad på onsdag i ett försök att stilla stormen som en akademianställd förorsakat. 11.1.2012 kl. 17:03

kyrkodagar UK Vasa. Drygt 540 personer har anmält sig till kyrkodagarna i Vasa. Av dessa är cirka 200 församlingsungdomar som deltar i Ungdomens kyrkodagar. 11.1.2012 kl. 16:27

ortodoxa kyrkan kalender. Finlands ortodoxa kalender förnyas och kompletteras. Den nya grundkalendern ska bland annat inkludera en kalender för heliga minnesdagar. 11.1.2012 kl. 11:45

prästdräkt kärkkäinen. Förlagsaktiebolaget Kotimaa kommer att tillverka, sälja och distribuera den nya prästämbetsdräkten för kvinnor. 9.1.2012 kl. 14:48

präst ingå hellsten pingst. Tom Hellsten var metodistpastor i trettio år. Nu blir han luthersk präst i Ingå och börjar jobba i en församling han länge haft goda kontakter till. 6.1.2012 kl. 08:00

psalmer. Psalmtävlingen Virsi 2012 (Psalm 2012) lockade 180 bidrag. Bland dem utsågs tre vinnare, varav två har starka kopplingar till Borgå stift. 5.1.2012 kl. 14:38

nattvard alkohollag. Det finns en motstridighet mellan alkohollagen och kyrkans servering av nattvardsvin, anser social- och hälsovårdsminister Paula Risikko enligt Seinäjoen Sanomat. 4.1.2012 kl. 15:54

Kampens kapell Fridens kapell Designhuvudstad. Vi har kikat in under fållen på det nya designkapellet som växer fram i centrum av Helsingfors. 4.1.2012 kl. 10:34

medlemskap i kyrkan. De viktigaste orsakerna till att finländare är medlemmar i kyrkan är dess arbete bland äldre, handikappade samt fattiga och utslagna. 3.1.2012 kl. 13:43

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31