Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

Vill fira jul utan höga krav

julfirande.

Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt.

19.12.2019 kl. 00:01

För Eva Biaudet är ledigheten kring jul och nyår ett välbehövligt avbrott.
– Den politiska kalendern är sån att det är ganska intensivt just före jul. Jag glömmer varje år hur lite fritid vi har i november och december.

Hennes jular har sett olika ut under olika livsskeden.
– Speciellt efter skilsmässan kändes julen ganska ensam. Det var ganska tufft att bearbeta. Julen är så symbolisk och den syns i hela samhället.
Skillnaden mellan att fira jul med småbarn och med de numera vuxna barnen är också stor.
– När jag hade småbarn var det så underbart med deras enorma glädje. Jag levde så mycket på att de tyckte det var så spännande med alltihop.

Julen vill hon fira utan allt för höga krav, med fokus på att samla människor omkring sig och ta det lugnt.
– Det viktiga är att vi har det trevligt tillsammans. Ju äldre jag blir desto mer förstår jag hur viktigt det är.
Hennes julfirande har också utrymme för släktingar och bekanta som söker efter julgemenskap.
– För mig är det bara roligt om jag plötsligt har någon av barnens vänner som vill fira jul med oss. Vår jul har aldrig varit speciellt sluten utan vårt hem är ganska öppet.

Moderskärlek i julevangeliet

Eva Biaudet hör inte till kyrkan men familjen läser julevangeliet varje julafton.
– Det är en tradition från min barndom. Det har alltid varit jätteviktigt för min mamma, hon blev så rörd av moderskärleken.

Numera är det ofta flyktingsituationen och vårt mänskliga ansvar för att ge människor skydd som Eva Biaudet tänker på när hon hör julevangeliet. Hon säger att Maria, Josef och det nyfödda barnet ju också var en familj på flykt.
– Men i min tradition har moderns känsla för det lilla barnet varit viktig. I den stunden när det berättas så vackert att ”Maria gömde allt i sitt hjärta” känns det som om det bara är de två fastän alla andra finns där omkring dem. Det tilltalar mig väldigt starkt.

Hon kallar sig själv världsförbättrare. Arbetet som politiker sätter spår som också syns i julfirandet.
– Jag får se många fall av människans ensamhet och utsatthet, och också konflikter. Samtidigt får jag processa att jag ändå har det ganska bra och att det är många som inte har det så bra. Det tänker jag också på på julen.

Likvärdighet på önskelistan
Eva Biaudet tycker att det är vackert om julen kan få oss att tänka mer på vårt ansvar i samhället. I hennes eget fall kan det handla om att föra kläder till Frälsningsarméns julgrytor eller köpa gåvor som stöder utvecklingsarbete.

Utvecklingen i samhället gör henne verkligt oroad – att allt fler hatiska röster höjs och att många talar om att alla människor inte borde ha samma rättigheter.
– Om jag skulle få önska något i julklapp är det att alla människor som tycker att det är viktigt med mänskliga rättigheter och likvärdighet skulle höja sin röst och ställa sig upp nu.

Erika Rönngård
Foto: Johanna Mantere



unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46