Han kallar sig en rastös rebell som hittat hem. Magnus Persson, tidigare pastor i partykyrkan United är nu lutherska präst.

Kapellet stod i en gigantisk katedral

präst.

Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS.

13.12.2019 kl. 16:05

– Många tyckte nog det var ett karriärmässigt självmord. Men det var också en befrielse. Jag hade ett uppriktigt hjärta att tjäna Gud, men framgången fångade mig. Gud blev inte målet utan medlet. Evangeliet befriade mig från behovet av att vara framgångsrik.
Han säger att framgång har en förmåga att sätta ljuset på svagheterna. Ju större framgång desto bättre syns sprickan.
– Mitt i framgången blev bristerna smärtsamt uppenbara. Vi frågade oss hur länge det är hållbart att leva bara på entusiasm. Vi behöver ha en stabil och slitstark grund. Jag som hörde till de äldsta började fråga mig om jag snart är för gammal i den här församlingen.
Vi träffar Magnus Persson i november i samband med Kyrkans Ungdoms höstmöte i Solf där han är huvudtalare. Han är nu anställd som inspiratör av EFS, en lågkyrklig väckelserörelse inom Svenska kyrkan.
– Jag brinner för att påminna den svenska lutherska kyrkan att förvalta sitt fantastiska arv. Man behöver inte hitta på något nytt utan frimodigt ösa ur sina egna rika källor.
Det är en över tioårig kyrkohistorisk och teologisk upptäcktsresa som Magnus Persson gjort, delvis tillsammans med församlingen United, även kallad partykyrkan. De behövde en teologi som kan ge människor en tolkningsnyckel till att förstå sina egna liv.
– Det var en ensidig betoning på tillväxt utan fördjupning. Jag fick en väldig längtan efter de kyrkliga verktygen och traditionerna som kyrkan sysslat med hur länge som helst. Det handlade inte enbart om kritik mot det vi gjorde utan framför allt om en brist och saknad.
I ett tidigt skede fann han Martin Luther som han inte läst tidigare.
– Skam till sägandes, men jag hade varit predikant och pastor i 18 år innan jag upptäckte Luther. Då jag fick hans häfte Om en kristen människas frihet i min hand såg jag för första gången vad verkligt evangelium innebär. Det gav mig nyckeln och verktygen att tolka skevheten i mig själv. Det var en otrolig befrielse. Därifrån tog det bara fart. Det började brinna en form av luthersk sakramental väckelse inom neopentekostala United.
Luther formulerade något som gick rakt in i honom. Det stämde inte bara överens med skriften, det kastade också ljus över skriften på ett sätt som inte stod i konflikt hans egen erfarenhet.
– Helt plötsligt dök det upp en teolog som kyrkohistorien inte sett maken av sedan Augustinus. Luther var något av en 1500-talets Instagram-influencer som talade öppet om sin anfäktelse och, vad man idag skulle kalla, psykiska ohälsa.
Persson började längta efter en fördjupning och att finna rötterna.
– Jag hade en begränsad teologisk utbildning och tillhörde grenen där man betonade entreprenörskap, en karismatisk personlighet och kommunikationsförmåga. För mig var det en otrolig upptäckt att börja läsa kyrkohistoria.
– Det kändes som om jag levt hela mitt liv i ett litet kapell och trott att det var allt. Men så öppnar jag dörren och upptäcker att kapellet står i en gigantisk katedral, beskriver han.
Samtidigt upplevde han sig bestulen.
– Varför hade ingen någonsin berättat om det för mig?
Han uppskattar rymligheten i katedralen, Kristi kyrka, som också den svenska kyrkan i sin djupaste DNA är ett uttryck för.
– Jag är inte högkyrklig, lågkyrklig, frikyrklig eller folkkyrklig. Jag kallar mig helkyrklig. Jag vill förvalta och förena dessa olika strömningar.
I februari 2018 gjorde United ett kollektivt beslut med stor kvalificerad majoritet att gå med i EFS. Alla medlemmar följde ändå inte med.
– Det var en rätt så smärtsam och konfliktfylld resa.

Ni ansökte också om associativt medlemskap i pingst. Hur gick det med den saken?
– Tanken prövades men det blev inget av det. Och det har jag viss förståelse för. De skilde sig så pass mycket.
När folk frågar om han inte längre är pingstvän svarar han: jo, jag tar med mig det goda därifrån.
– Jag är väldigt tacksam för min bakgrund och allt jag fått från pingströrelsen. Det är väldigt dyrbart för mig.
I frikyrkan upplevde han ändå ett fokus på en teologi som är väldigt subjektiv. Också sakramenten blev subjektiva handlingar.
– Betoningen ligger inte på att Gud handlar med mig i dopet, utan snarare att jag handlar med Gud. Dopet handlar dock främst om Guds beslut. Det är inte vi som säger ja till Jesus utan Gud i Kristus som säger ja till oss. Det kan man bygga på långsiktigt. För mig som alltid varit upptagen av evangelisation och mission blev evangeliet ännu mera relevant när jag närmade mig Luther. Helt plötsligt svarade evangeliet mot mina egna djupaste dilemman.

Vad finns kvar av de pentekostala rötterna?
– En journalist som satt med på en mässa sade efteråt att han aldrig varit med om något liknande. Inledningen var högkyrklig liturgi, sedan kom lovsångsteamet och det lät som en pingstkyrka där folk lyfter händerna i tillbedjan. Predikan var lågkyrkligt luthersk och nattvardsfirandet sakramentalt med en pingstvärme. Det var förbön och folk som talade i tungor. Det är en mix.

Du talar om varsam karismatik. Vad är det?
– Karismatiken, helige Andes liv och värme har sin plats. Men alla krafter – inte bara karismatiken – som brukas kan också missbrukas. När karismatiken inte hanteras förståndigt, med ordning och liturgi, blir den som ström utan sladdar. Men sladdar utan ström som livslös liturgi är heller inte bra. Varför antingen eller? Man vill ju inte välja om man ska ha kran eller vatten i sin toalett. Man vill ju ha vatten i kranen. Så uppfattar jag frågan om man ska ha karismatik eller liturgi.

Uppfattas du och United som svikare av pingströrelsen idag?
– Den frågan måste man ställa dem. Vi har en situation i Sverige där Ulf Ekman, som är betydligt mer känd än jag, har blivit katolik. Så går jag som är hyfsat offentlig och blir luthersk präst. Vissa upplever det nog som onödiga spänningar, kanske som ett svek. Men det var länge sen vi hade en homogen frikyrka. Jag är inte den första pingstpastorn som blivit präst och jag tror inte jag är den sista.

I din bok Kristi kyrka – om kyrkans kännetecken kallar du dig rastlös rebell som hittat hem. Har du kommit hem eller är du på genomresa?
– Med hem avser jag inte främst ett specifikt kristet samfund utan att jag funnit ett hem i evangeliet om Kristus. Jag drömmer om helkyrklighet. I det lutherska har jag egentligen upptäckt det allmänkyrkliga. Luthers avsikt var inte starta en ny kyrka utan att reformera den katolska. Svenska kyrkan är en reformerad katolsk kyrka, det är samma kyrka som varit där hela tiden.

Behöver alla kyrkosamfund reformeras?
– Ja, jag skulle säga det. Enligt Luthers första tes av de 95 talar Jesus om människans dagliga behov av omvändelse när han säger: omvänd er. Som människa behöver jag daglig reformation från förfallet i mitt liv. Allt för många kyrkor sätter sitt hopp till innovation medan lösningen snarare är reformation. Varje kyrka måste ständigt återvända till sitt givna centrum i budskap och uppdrag, Kristi kors. Då kanske vi slipper omfattande reformationer som på 1500-talet.

Johan Sandberg



SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28