Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

Hur var det att träffa prästen?

förrättningssamtal.

”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak.

24.7.2019 kl. 10:57

En kopp kaffe hemma i soffan med en präst som är engagerad och intresserad – eller en planeringsträff stående i en korridor på pastorsexpeditionen. Samtalen inför några av livets stora händelser – dop, vigsel, jordfästning – kan se ut på väldigt olika sätt. Vad som sägs vet ingen utom de som är på plats.

”Hur upplevde du samtalet med prästen? Tyckte du att något saknades?” frågade vi Kyrkpressens läsare i en webbenkät som besvarades av 53 personer.

Vad är syftet med förrättningssamtalen?

– Syftet med förrättningsamtalet är att prata om den kommande förrättningen, dess betydelse, innehåll och den praktiska utformningen. Prästen går igenom de saker som de anhöriga behöver fundera på, och man väljer tillsammans psalmer med mera, berättar biskop Björn Vikström.

Hurdana instruktioner och utbildning får prästerna för de här samtalen?

– Blivande präster går igenom förrättningarnas teologi och deras utförande under studierna, och frågorna tas upp vid ordinationsutbildningen inför prästvigningen, säger Vikström.

Frågor om förrättningssamtal tas också upp senare när prästerna avlägger pastoralexamen – som krävs för att söka jobb som kyrkoherde eller kaplan.

Övervägande positivt

Prästens intresse och engagemang, och att personerna kände sig sedda i stunden, nämns som orsaker till lyckade förrättningssamtal.

”Prästen var intresserad av oss, och jag upplevde samtalet som mycket bra, rentav terapeutiskt. Att få tala om den avlidne kändes bra i sammanhanget, och prästen ställde bra frågor som fick oss att berätta mera, men på ett lämpligt diskret sätt. Samtidigt som vi delade minnen och skrattade och grät om vartannat funderade vi också på konkreta detaljer för jordfästningen som vilka psalmer vi ville sjunga.”

”Vi gick igenom vardagssaker inför äktenskapet, både de lite pinsamma som de mer allvarliga. Det var ärligt, lite obekvämt för man är inte van att säga sådana saker högt speciellt inte för en tredje part. Det var hälsosamt och jag är glad och tacksam för samtalet. Det var ett samtal på djupet, planeringsträffen gjordes före och det här var reserverat för det andliga, tidlösa och vardagliga.”

De dåliga erfarenheterna utgör en liten minoritet, men bland de svarande är det en handfull personer som har erfarenheter som lämnat en verkligt besk eftersmak.

”Formella, ointresserade och absolut ingen tröst”, beskriver en person om de jordfästningssamtal hen varit med om.

En annan berättar om ett samtal som fördes stående i en korridor på pastorsexpeditionen medan folk passerade av och an.

”Under all kritik både innehållsmässigt och miljömässigt. Även engagemanget från prästen var minimalt. Man kunde ha förväntat sig ens någonting om hur man kan hantera sorgen och vart man kan vända sig vid behov. Inget i någondera fallen gav någon mersmak att fortsätta kontakten med kyrkan för eventuella behov av sorgbearbetning tyvärr.”

Läs hela artikeln i Kyrkpressen som utkommer 25 juli.

Emelie Wikblad



KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10