Benjamin Laustiola är den konkreta länken mellan butikernas överblivna matlager och de matserveringar och -utdelningar som församlingarna i Helsingfors ansvarar för.

Du behöver inte skämmas

mathjälp.

Benjamin Laustiola misstänker att det finns många hungriga stadsbor som inte söker mathjälp fastän de borde. Nu hoppas han på bättre logistik och mindre skam kring brödköerna.

11.7.2019 kl. 00:01

– Egentligen är det ju inte brödköer vi har utan matköer. Från butikerna kommer allt från kött och fisk till grönsaker och frukt vars sista försäljningsdatum gått ut, säger Benjamin Laustiola som jobbar som chaufför i ett pilotprojekt kring mathjälp som församlingarna och staden startat tillsammans.

De senaste veckorna har han följt med matutdelningen i Kvarnbäcken och lunchrestaurangerna Waste & Feast som tillreder förmånlig lunch på svinnmat. Han har varit i Vanda och sett hur man arbetar med en egen matterminal och besökt affärer där överbliven mat upphämtas.

– Efter dryga tio matbutiker har vi en paketbil full, från golv till tak, lastad med mat. Mängden överbliven mat från affärerna har nog överraskat mig.

Men också mängden människor som söker mathjälp i Helsingfors är stor: Cirka 800 personer kommer dagligen till Kvarnbäcken, bara diakonicentret Snellu har knappa 100 matgäster per dag.

– Ändå misstänker jag att det är många som inte kommer eftersom de skäms över sin situation, säger Laustiola som hoppas att det ska bli ändring på den saken.

Som en del av det tvååriga projektet funderar man också aktivt över hur matutdelningen kunde omformas till en slags verksamhet, ett ställe dit man inte enbart kommer för att fylla ett basbehov utan kanske för att umgås, lyssna på musik eller gå en kurs.

– Men i samband med verksamheten skulle det alltid finnas möjlighet att plocka åt sig mat.

Jag tror absolut att det finns potential att bredda konceptet kring matutdelningen, de människor jag mött där söker mening och innehåll i sina liv, också fastän vardagen är tuff.


Spjutspets framåt
Som chaufför är det Benjamin Laustiolas uppgift att agera en slags spindel i nätet mellan butiker, kök, restauranger och matutdelningar. Butikerna vill att han kommer en viss tid, råvarorna behövs i tid för lunchen, det är rusning, kylkedjor och avstånd som ska beräknas.

– Jag planerar flera olika rutter bara för en månads arbete, sedan testar jag och ser hur det löper. Mycket handlar också om kommunikation med butikspersonal, hur man sorterar maten smidigt, på utrymmenas och bilens storlek.
Egentligen handlar hela matprojektet till stor del om logistik och koordinering, om att få överblivna resurser att möta obesvarade behov.

– Och om att bemöta människor på ett positivt sätt. Jag tror att man hjälper mer om man själv är motiverad och hoppas att vårt projekt ska bli en spjutspets som banar väg för något nytt.

FAKTA

Bättre mathjälp
Helsingfors stads och den kyrkliga samfällighetens gemensamma tvåårsprojekt.
Målet är att hjälpa helsingforsarna att komma i kontakt med matjhälp och service.
För den som är intresserad erbjuds också möjlighet till gemenskap.

Här kan du äta under sommaren
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Diakonilunch för 1 € onsdagar kl. 11.30–13.
Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3. Torsdagar kl. 18. Frivillig avgift.
Sockenbacka kyrka, Skinnhandlargränden 4. Gemensam måltid tisdagar kl. 11.30–13, 2 €, barn 7–12 år 1 €.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Här kan du hämta mat under sommaren
Livsmedelshjälp i Kvarnbäcken, Mjölgränden 3. Mån–fre kl. 8–11.
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Måndagar och torsdagar cirka kl. 12.
Paavalinkirkko, Sammattivägen 5. Tisdagar kl. 10.
Malms kyrka, Kommunalvägen 1. Brödutdelning torsdagar kl. 11.30.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Nina Österholm



Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41