Carla Ihatsu jobbar som vaktmästare i Finlands antagligen mest fotograferade byggnad, Helsingfors domkyrka. På domkyrkotorget breder den glittrande julmarknaden ut sig.

Julkyrkan är till för alla

Stämning.

Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu.

21.12.2018 kl. 11:32

Änglar, röda och vita blommor med enris och levande ljus. Domkyrkan i Helsingfors är vacker när den öppnar sina dörrar för gudstjänstbesökarna på julafton.

– Men jag tycker att julgranen och barnen ger den bästa julstämningen. Allt behöver inte vara så korrekt, inte ens vid julen, säger Carla Ihatsu som arbetar som vaktmästare i Helsingfors domkyrka.

Helsingfors domkyrka hör till de mest fotograferade byggnaderna i Finland. Foto: Malin Aho

I sammanlagt femton år har hon jobbat som vaktmästare. Till hennes specialansvar i domkyrkan hör blommor, värdeföremål och kyrkotextilier. Och julkyrkan kan hon på sina fem fingrar eftersom hon jobbat varje julhelg sedan många år tillbaka.

– Jag har valt det själv. När ska man som vaktmästare arbeta om inte under de stora högtiderna?

Hon har tre barn, som börjar vara stora vid det här laget, och det har inte varit alldeles lätt alla gånger att kombinera familjelivet med jobbet.

– Min yngsta son sa i förskolan: Mamma firar inte jul med oss, säger hon och ler lite.

– Men det gjorde jag ju, men först efter klockan 15 på julafton.

Den 24 december kommer Carla Ihatsu klockan sju till domkyrkan.

– Det är bästa stunden på dagen. Det är två timmar tills dörrarna öppnas, och det är alldeles stilla och alldeles lugnt. Jag är ensam och stryker altardukarna och lägger dem på altaret.

Sedan ska psalmböcker och gudstjänstblad plockas fram, och psalmnummer ska hängas upp på väggen.

– Och så ställer jag julblommor på altaret. Jag har beställt vita och röda tulpaner med enbärsris.

Foto: Carla Ihatsu

Det hör till ovanligheterna att en vaktmästare själv gör blomarrangemang, men eftersom det är Carla Ihatsus specialkunnande får hon det ofta i uppdrag.

Alla välkomnas

Vissa tycker att det känns skevt att många går i kyrkan bara under jul.

– Det är bra att man kommer ens en gång om året. Varje person som kommer in i kyrkan är lika viktig för mig. Ingen får en stämpel vid dörren som visar hur ofta man har kommit, säger Carla Ihatsu med eftertryck.

Kyrkan ska vara öppen för alla och ta emot oss som vi är, vara en medelpunkt när livet tar glada eller mindre glada vändningar, anser hon. Därför är kyrkan också viktig under en högtid som jul.

– Man lugnar ner sig i kyrkan, kanske med sina närmaste. Man har kommit in till kärnan; det är Jesu Kristi födelsefest vi firar. Vi är inför något stort som vi kanske inte själva förstår hur viktigt det är.

– Kyrkan kan aldrig vara finare än på jul. Jag menar inte utseendemässigt. Det handlar om krubban och att Jesusbarnet är fött. Då är det fest!

Koivistos begravning

Carla Ihatsu fick det ärofyllda uppdraget att arrangera altarblommorna till president Mauno Koivistos begravning. Det var hennes första uppdrag till en statlig förrättning.

– Jag tänkte: Vad i all världen har jag gått och lovat? Jag ställde i ordning blommorna kvällen före. På natten drömde jag att hela arrangemanget föll ner från altaret.

Det var som tur ingen sanndröm och uppsättningen med bland annat hortensia, iris och scilla stod snällt kvar.

– Det som mest blivit kvar i mitt minne är när de började bära ut kistan. Det kändes som att det var slutet på en era. Det kommer kanske inte att vara likadant framöver, tiderna förändras och presidentperioderna är kortare.

Det händer något varje dag i domkyrkan.

– Alla dagar är lika viktiga, om det så är statsmän eller människor från gatan som kommer in.

Ulrika Hansson
Malin Aho



kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda svenska församling Kristian Willis till ny kyrkoherde i församlingen. Nu har Monica Cleve, som också sökte tjänsten, valt att lämna in ett rättelseyrkande till församlingsrådet. Inför valet konstaterades både i domkapitlets utlåtande och i beredningen av ärendet att Cleve ”i skicklighet och kunnande är mera meriterad”. 12.5.2021 kl. 19:46

DOKUMENTÄRFILM. När Suvi West växte upp var hon van vid att andra berättade om samernas liv på film. Nu regisserar hon dokumentärfilmer och får själv bestämma hur hennes folk skildras. 12.5.2021 kl. 12:52

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherden i Väståbolands svenska församling, Harry S Backström, är hittills enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre. Ansökningstiden går ut på fredag. 12.5.2021 kl. 11:39

TRÄNING. Lina Björkskogs livsfilosofi är enkel: Sådant som får dig att må bra – gör mer av det. I skolan var hon den som var med i alla innebandylag och fotbollsturneringar. Idag jobbar hon med och bloggar om träning. 12.5.2021 kl. 16:05

FRIMÄRKEN. Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in. 11.5.2021 kl. 16:27

SKAPADE. Länge tyckte Linnea Ekstrand att det hon kunde – att jobba med händerna – inte var viktigt eller värdefullt. Idag är skapandet hennes yrke. 11.5.2021 kl. 09:52

bibeln. Tänk om man skulle fira ner sin vän genom taket för att vännen skulle få träffa Jesus? I den här serien berättar personer om sina favoritdoldisar i Bibeln. Först ute är teologen och författaren Alaric Mård. 10.5.2021 kl. 11:40

NATURNÄRA. "Då kommer lugnet, som under en andakt, en meditation, de där sista stunderna i yoga då man bara ligger ner." 11.5.2021 kl. 09:00

eurovision. Hans band Blind Channel tävlar i Eurovisionen den 22 maj. 11.5.2021 kl. 09:00

Bidrag. Fjorton projekt har fått bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads församling. 4.5.2021 kl. 09:59

tillväxt. "Var har jag låtit mina rötter växa under det här året och vilken frukt kommer de att ge?" 28.4.2021 kl. 08:30

dop. Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud. 28.4.2021 kl. 08:00

tänkare. Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv. 29.4.2021 kl. 10:43

relationer. När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud. 29.4.2021 kl. 10:14

teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00