Pia Ingström har just nu inga planer på att åka till Istanbul. – Av ren feghet, säger hon. Det är en stor sorg.

En resa i förlustens landskap

Istanbul. Pia Ingströms bok om de grekiska, armeniska och judiska minoriteterna i Istanbul är en berättelse om förlusten av språk, identitet och tradition. 9.11.2017 kl. 09:14

Den mystiska näktergalen är Pia Ingströms fjärde bok, och hon kallar den ”sin värsta”.
– Jag älskar ämnet, och det gör mig så sorgsen att det går dåligt för Turkiet. Jag kan inte tro annat än att den turkiska demokratiutvecklingen kommer att vara katastrofal ett tag framöver. Men nu har jag åtminstone gjort det här. Jag har skrivit vad jag begripit av situationen.

Den mystiska näktergalen handlar om de judiska, armeniska och grekiska minoriteterna i Istanbul. Pia Ingström har i flera årtionden åkt till Istanbul med jämna mellanrum, älskat staden innerligt och lärt sig lite turkiska.
– Utan att ha artikulerat det för mig själv har jag vetat om stadens religiösa minoriteter och tänkt på dem. Det var kanske min mans judiska och ortodoxa bakgrund som bidrog till det – trots att han själv alltid stod utanför och trampade och suckade när jag gick in i kyrkor och tände vaxljus.

Hon började ställa sig frågan: Vad betyder alla de här platserna?
– Varför finns kyrkorna och synagogorna här, hur länge har de funnits här? Vem är den där mannen, vaktmästaren med skäggstubb, som går där och dammsuger? Vem kommer hit när kyrkan är öppen?
Hon har alltid älskat det ottomanska Istanbul, nu upptäckte hon att hon visste saker om kristendomen och judendomen som hon inte visste om islam.
– Jag märkte att – med eller utan Gud – så är de här kyrkorna ändå lite mer mina. Jag kan något om dem.

När hon började studera ämnet närmare fick hon upp hål efter hål, som med en virknål. Hon ville veta mer. Hon fick tips om personer att tala med och en kontakt ledde till en annan. Hon försökte kontakta det grekiska patriarkatet, och när hon redan gett upp hoppet om att de skulle svara kom ett mejl: ”Frau Ingström, sprechen Sie deutsch?”

– Och alla de här minoritetsrepresentanterna frågade: Varför? Varför är du intresserad av oss?
Hon läste den amerikanska filmregissören Elia Kazans biografi och upptäckte att det gick en röd tråd genom hela boken: familjens grekiska ursprung i Turkiet, Kazans fars anatoliska leende, minoritetens raseri över att alltid vara tvungen att vara hygglig.

– Jag funderade på det här 24 timmar i dygnet. Jag tänkte på min egen minoritetsidentitet. Jag sa till mig själv: Pia, lugna dig, var inte hysterisk! Vi har inte haft några pogromer.
Men hon kom till att det också finns ett finlandssvenskt leende, fött ur påbudet att du inte ska vara sur och tjata om samma saker, att du ska vara glad och hjälpsam i stället.

– På 30- och 50-talet fördes kampanjer om att turkiska medborgare skulle tala turkiska, och jag insåg att det fanns paralleller till språkstriden i Finland. Den har varit traumatisk till exempel för min farmor, som var rädd för främmande finska människor. Gud vet vilka känslor mina egna barn har när de rör sig på stan. Allt det här accentueras och förstoras då du har hemska historiska händelser i bagaget.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00

På översteprästens gård. 28.3.2013 kl. 23:00

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23

ETT GOTT RÅD. – Din osäkerhet är något värdefullt, skulle Monika Fagerholm säga till Monika, 20 år. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag. 26.10.2021 kl. 14:52

recension. Den bok som pastorn, ekoteologen, skaparen av Brommadialogen Harry Månsus, nyss fyllda 80 år, nu gett ut visar den långa väg mot vidsynthet och andlig öppenhet han gått sedan han startade som baptistson till jordbrukande föräldrar i Kaitsor, Vörå. 26.10.2021 kl. 16:45

wasa teater. När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet. – Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon. 26.10.2021 kl. 07:00

KONSERTSERIE. Tove Wingren gör nu sin första konsertturné efter coronan med en helhet som passar in i kyrkorummet. 25.10.2021 kl. 15:54