Johanna Korhonen tror att det finns hopp för den finländska debattkulturen – om vi lär oss lyssna.
Johanna Korhonen tror att det finns hopp för den finlĂ€ndska debattkulturen – om vi lĂ€r oss lyssna.

Sluta skrika och börja lyssna, tack

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Är din hjärna mest gjord av glas eller av modellera? Är den främst präglad av den strikta fadern eller av vårdande föräldrar?‹

När journalisten och kyrkomötesdelegaten Johanna Korhonen ville ta reda på vad som felas den offentliga debatten i Finland upptäckte hon den amerikanska neurolingvisten George Lakoff. Lakoff har en teori som ger svar på hur människor tänker och argumenterar i många olika slags frågor. När det gäller trafikregler märkte Korhonen till exempel att hon själv tenderar att tänka auktoritativt, som en Strikt far-typ.

– Den som tänker enligt Vårdande förälder-modellen vill parkera bilen där den ryms, trots att där inte egentligen finns en parkeringsplats. Medan Strikt far-typen tycker att man kan parkera enbart i rutan – vilket jag själv tycker är en bra tankemodell i ett sådant fall.‹

Det handlar alltså om två olika sätt att tänka. Det ena är auktoritetsbundet, föredrar klara regler och principer och oföränderliga sanningar. Det andra är situationsbundet och empatiskt. Lakoff räknar med att en tredjedel av människorna domineras av Strikt far-tänkandet och en tredjedel av Vårdande förälder-tänkandet. Resten har lite av bägge i sig.‹

– Det är ju inte så att den ena modellen är smart och den andra idiotisk. Båda modellerna är outhärdliga om de dras till sin spets. Strikt far-typen är olidlig i sin oförmåga att ge efter, i sin regelfixation och sin tro på auktoriteter och sin rädsla för straff, men det är också den Vårdande förälder-typ som i sin empati går till ytterligheter och inte har någon som helst förmåga att ta kontroll över en situation, utan bara ger efter och förstår alla, alltid. Vi behöver lite av båda.‹‹

– Det har blivit värre, säger Korhonen om den finländska debattkulturen.
Hon kom på idén till sin färska bok Mikä niitä riivaa? (ungefär: Vad fattas dem?) efter år av stor frustration.
‹– Jag var trött på den ökande hatposten och hatkommunikationen, men dessutom började jag känna mig frustrerad över att också intelligenta och kunniga debattörer visade tecken på att vara helt oförmögna att diskutera på ett vettigt sätt med varandra – till exempel om ekonomisk politik, som är mitt stora intresse.

‹Hon menar att vi grävt ner oss allt djupare i våra egna skyttegravar. Dagens debatt verkar gynna dem som skriker hårdast och har de mest slagkraftiga argumenten. Det mesta verkar landa i att det finns två alternativ att välja mellan.
‹– Det fungerar om du ska välja mellan kaffe och te, men i svårare frågor kan man inte tänka så.‹

Enligt forskare tenderar vi människor att tänka binärt: svart och vitt, upp och ner, höger och vänster, rätt och fel. Journalisterna placerar gärna två ”ytterligheter” i en teve-studio och tror att de har gjort sin plikt och hjälpt människor att fatta beslut.
‹– Det är lätt för oss att tänka att det bara finns två alternativ. Vi borde känna igen det här hos oss själva, vår benägenhet att falla för den här falska tankekonstruktionen. Vi har hjärnor som trots allt gör det möjligt för oss att höja oss ovanför den nivån, över den svartvita nivån, och fatta att många saker är svårare än så.‹‹

Ett hinder i vägen för dialog mellan de två tankemodellerna är glaset i Strikt far-tänkarens hjärna. De som tänker enligt Strikt far-logiken har ofta svårt att vara empatiska och se saker och ting ur en annan människas synvinkel.‹

– I kyrkliga kretsar tycker jag att man procentuellt träffar på fler Strikt far-typer än på många andra ställen. Kyrkan har för den typens människor erbjudit en trygg referensram, för där finns tydliga auktoriteter, hierarkier och regler. Där finns ordning, reda, konsekvenser och belöningar.

I många år har Korhonen lekt något hon kallar ”iljetys-bingo” i kyrkomötet. Det innebär att varje gång hon hört ordet ”iljetys” (styggelse, något avskyvärt) ur kyrkomötets talarstol då diskussionen handlat om homosexualitet har hon tecknat ett kryss i sin bok.
‹– Men kryssen har blivit färre med åren. Det är svårare att säga ”din familj är en styggelse” till någon som sitter i samma mötesrum. Om det äckliga finns någon annanstans och om man aldrig träffat någon homosexuell, då är det lätt att säga fult om dem. Men om de verkar vara kyrkomedlemmar och bete sig sakligt vid samma bord, då är det svårare att säga att de är avskyvärda. Man vill ju inte ge en dålig bild av sig själv genom att bete sig som en idiot.‹

Korhonens mål är att få den andra parten att lyssna.‹‹
– Mitt förslag är: sluta undervisa i en minut och lyssna i stället. Lyssna aktivt i en minut, försök faktiskt förstå även om det är jättekämpigt. Hjärnan är 1,5 kilo fett och vatten. Den har miljarder hjärnceller. Den här kombinationen gör att hjärnan inte kan gå sönder, den kan förvandlas även om den skulle kännas som glas. Det här är inte ett krig, det här är en diskussion.‹


Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds

församlingsvalet. Varken den svenska eller den den finska församlingen i Kristinestad har fått ett tillräckligt antal kandidater till församlingsvalet i november. Den svenska församlingen har endast sex kandidater till sina femton platser i gemensamma kyrkofullmäktige. Den finska församlingen har i sin tur för få kandidater till sitt församlingsråd. 20.9.2018 kl. 13:00

biskopsval . När biskop Björn Vikström nu lämnat in sin formella avskedsansökan blir det bråttom för dem som vill bli biskop i Borgå stift att visa sina kort. Väljarna är få och de binds snabbt upp bakom kandidaterna. 18.9.2018 kl. 14:46
Björn Vikström har verkat som biskop i Borgå stift sedan september 2009.

biskopsval . Vid dagens möte beviljade domkapitlet vid Borgå stift biskop Björn Vikström avsked. Samtidigt fastställde man tidtabellen för valet av ny biskop, den 19 mars 2019 blir det biskopsval i Borgå stift. 18.9.2018 kl. 14:19
Zacharias Topelius avporträtterades av F. Kaschenreuter år 1845, då han var 27 år.

dagbok. I dagböckerna möter vi en ung, social, spontan yngling, en man som senare blev den farbror vi kallar Topelius. 17.9.2018 kl. 11:17
Tomas Karf och Jan-Gustav Björk gör podcasten Tror gör man i kyrkan? Det går också att följa podden på Facebook och Instagram.

podd. Mer vardagstro än teologiska frågor när ungdomsarbetsledare och präst gör podcast. 14.9.2018 kl. 13:23

sexualitet. Predikanten levde ett dubbelliv. I över 20 år försökte han förtränga sina känslor och bad till Gud om helande. Idag vill Anthony Venn-Brown berätta öppet om vad självhatet gjorde med honom. Hans berättelse har även hjälpt andra. 13.9.2018 kl. 14:48
Påve Francikus senaste drag är att sammankalla biskopar till möte kring övergreppsskandalerna.

Analys. Katolska kyrkan är i så djup kris att många undrar om den ska överleva. Nu blir kraven på att påven ska avgå allt mer högljudda. 13.9.2018 kl. 10:30

Helsingfors . Ett drömjobb att få vara med om att utveckla kyrkan i Helsingfors. Stefan Forsén är motiverad att jobba för fungerande samarbete mellan församlingar och samfällighet. 7.9.2018 kl. 14:59

bokhandel. Allkristen bokhandel i Jakobstad stänger av ekonomiska orsaker i mars nästa år. Bokhandeln i Karleby fortsätter men på mindre yta. 3.9.2018 kl. 11:40
Carolina Djupsjöbacka, Kristian Sjöbacka och Niklas Lindvik monterar soffor som skolans elevförbund sponsorerat.

folkhögskola. Det finns en framtidstro på Efo i Vasa när den ny- och ombyggda skolan tagits i bruk. Men eleverna på de allmänna linjerna lyser ännu med sin frånvaro. 31.8.2018 kl. 08:27
Slutet nÄtt

Åland. På lördag sänds Helgmålsringning i SVT från Sankt Mikaels kyrka i Finström. 20.9.2018 kl. 10:00

BorgĂ„ stift. Tre diakoner vigdes till tjänst i Borgå domkyrka förra söndagen. 13.9.2018 kl. 09:00

Offer. USKOT-RESA-forumet inleder tillsammans med Brottsofferjouren en insamling av uppgifter om hatbrott i Finland. 12.9.2018 kl. 14:00