Peter Sandström (1963) är född och uppvuxen i Nykarleby. Numera bor han i Åbo.

Sandström ger en röst till männen i sin generation

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

En av de mest omtalade och sålda finlandssvenska romanerna ifjol var Peter Sandströms Transparente blanche, en stillsam historia om en medelålders man, hans mamma, och tillbakablickar på levt och olevt liv. Det var en stilistiskt avskalad och tankfull roman som på sätt och vis får en fortsättning i Laudatur. Sandströms huvudperson är än en gång en man som heter Peter. Om honom säger Sandström gåtfullt ”jag vet inte alltid vad han tänker, men jag vet var han bor”.

Det här halvbiografiska greppet är smart. Sandström har full frihet att plocka tankar och detaljer ur sitt eget liv utan att vi vet vad som är fiktivt eller inte. Om Transparente Blanche hade mamma i centrum är det pappas tur nu, och handlingen kretsar kring en händelserik sommar i Peters ungdom. Precis som tidigare kontrasteras den berättelsen mot en osäkrare nutid. Medelålders manlig angst finns det med andra ord här också, men det är mindre introvert och mer uttrycksfullt: Peter må vara lite vilse i tillvaron men han känner sig själv rätt bra.

Ungdomssommaren han återger visar sig bli turbulent. Peters föräldrar upplever en kris i sitt sävliga äktenskap och allting ställs plötsligt på ända. Den unge Peter känner marken gunga under sina fötter, och han är ensam: fästmön och systern är båda utomlands och han måste själv försöka behärska situationen.

Den vuxne Peter är en tänkande och kännande man som trots det står lite utanför sitt eget liv. Frun är upptagen med sin akademiska karriär och barnen börjar bli främlingar för Peter, som nostalgiskt ser tillbaka till tiden då de var små, då han var ofelbar och behövd; tiden innan han hunnit göra så många misstag. Äktenskapet går på tomgång – eller gör det? Dröjande och drömmande försöker den vuxne Peter få klarhet i tillvaron, samtidigt som hans unga jag, ännu emotionellt knuten till sina föräldrar, bara kan se på när hans värld hotar gå under.
Sandström, hemma från Nykarleby, har en fin känsla för det genuint österbottniska. Replikskiftena är sparsmakade och vardagliga, och när stora känslor står på spel saknas de stora orden i den verbala verktygslådan. Då säger man istället något annat, som kan vara ännu mer avslöjande.

Laudatur är en sympatisk bok, i mitt tycke ännu bättre än föregångaren. Förutom en njutbart uttrycksfull stil ger Sandström också en röst till männen i sin generation – de som lämnat hemtrakterna, brutit de långa banden och format sitt eget liv. Tillhörighet och identitet är ingenting vi blir klara med, och i Sandströms sällskap är det gott att fundera vidare.

BOK
Laudatur
Författare: Peter Sandström
Förlag: Schildts & Söderströms 2016

Joanna Nylund



Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00