Rodd med kyrkbåtar är både sommarmotion och tävling

sommar. Kyrkbåtsrodd är en populär utfärds- och motionsform.
30.6.2012 kl. 12:00
Det finns många slags kyrkbåtar. Förut användes den stora båten försedd med många årpar till kyrkofärder och vid begravningar. Nu är kyrkbåtsrodd en populär utfärds- och motionsform.

Kyrkbåtarna är långa och smala med en vass för. Båtens storlek räknas i årpar. Det vanligaste antalet årpar är 6-15. Längs kusten, på Ladoga och i insjöfinland använde man förr förutom åror också stora segel.

Den största kända så kallade Sämingebåten hade 30 årpar och för att ro båten behövdes 120 personer eftersom det var två roddare per åra. Sammanlagt rymdes det 150-160 personer i båten.

Långa kyrkbåtstraditioner
På den tiden då kyrkbåtarna var i allmän användning var församlingarna stora och kyrkvägen från utbyarna kunde vara upp till tiotals kilometer. Man förberedde sig omsorgsfullt inför rodden och höll mat- och vilopauser under resan. På hemfärden roade man sig med att ro i kapp.

Det var noggrann sittordning i kyrkbåten. Först satte sig roddarna på sina platser och sedan en eller två passagerare mellan varje roddpar. I aktern framför rorsmannen satt båtens ägare och släkt, äldre och mer aktade personer. Barnen satt i båtens för framför matsäcks- och klädeskonten.

Kyrkbåtarna fortsatte den seglingstradition som börjat redan före vikingatiden. I Finland finns de tidigaste anteckningarna om kyrkbåtar i dokument från 1600-talet. Religionsfriheten som stadgades i kyrkolagen 1869, byggandet av järnvägar och utvecklandet av ångbåts- och busstrafiken ledde till att kyrkbåtarna försvann i början av 1900-talet. En del av båtarna började användas för annan transport, en del blev liggande vid stränderna. Kyrkbåtar brändes också på midsommarbål och i pingsteldar.

I Nyslott ror man för att betrakta slottet
Bland annat i Nyslott kan man i år ro traditionell kyrkbåt. Församlingen ordnar 40 minuters rodder där man kan beundra sjöarna som omringar staden och slottet från vattnet.

Rodderna ordnas måndagar–torsdagar i juli med start klockan 14 från Nyslott salutorgs brygga, om vädret bara tillåter. Förutom skepparen ryms 14 roddare i båten. Teologiestuderande, båtprästen Jarno Nykänen är skeppare och leder roddarna längs rutten och leder också korta andakter och psalmer.

Församlingen i Nyslott-Säminge har två tretton meter långa kyrkbåtar med sju årpar. De byggdes på talko med mall från en gammal savolaxisk kyrkbåt. Arbetet leddes av båtsnickaren Mikael Laine. Båtarna blev klara till midsommaren 2010 då de döptes med högtidliga ceremonier.

Kyrkbåtarna hyrs också ut till utomstående. Den ena båten står till konfirmandernas förfogande vid församlingens lägercentrum vid Hirvaslahti.

Största rodden i Sulkava
Den största kyrkbåtstävlingen i Finland Sulkavan Suursoudut ordnas den 5–8 juli. I juli ror man kyrkbåt också i Mommilanjärven soutelu och i Kareliarodden. I slutet av sommaren tävlar man vid Tahko och på Tusby träsk. Roddistanserna varierar mellan två och flera tiotals kilometrar.

I kyrkbåtar avsedda för tävlingsbruk finns det 14 roddare och 7 årpar. Styrmannen fungerar som ledare i den tolv meter långa båten och hejar på roddarna. Takten bestäms av det par som ror framför styrmannen.
Kyrklig Tidningstjänst



debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

äktenskapet. "Några synpunkter på en eventuell utvidgning av synen på äktenskapet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland." 25.1.2021 kl. 14:29

Överlevare. Olle Domars resa från död till liv handlar lika mycket om hustrun Helena. För Olle minns inget, och när han än en gång hör Helena berätta om de dramatiska dygnen får han höra nya detaljer som han inte kände till. 21.1.2021 kl. 16:45

Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00