Lidande.

Diagnos: människa

Påsk. Lidande är när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Åskådarplatsen innebär också lidande.
6.4.2012 kl. 10:00
För otåliga människor, så som jag, måste nog väntan vara en sorts lidande. Någon har faktiskt beskrivit lidandet som ”när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Att inte kunna acceptera verkligheten som den är och att vilja ändra den”.
Så måste det ha känts för lärjungarna, Maria och de andra som trodde på Jesus när han blev korsfäst på långfredagen. Ofta är det minst lika hemskt att stå maktlös vid sidan om och se på som att själv befinna sig i elden. Den sjuka är oftast lugnare än de anhöriga. För mig innebär åskådarplatsen också lidande.

På långfredagen inleds gudstjänsten med tystnad. Ingen orgel, inga klockor. Altaret är tomt. Inga blommor, inga symboler.
För lidandet i sig kan inte förklaras eller definieras. Tortyr i något fruktansvärt fängelse långt bort är väl det närmaste man kommer bilden av korsfästelse i dag. Men det betyder ju inte att tortyr skulle vara det enda ”riktiga” lidande i världen. Alla har sitt eget kors att bära, alla har lidande inom ramarna för sitt eget universum. Alla vet hur det känns att lida även om lidandet i sig inte kan inte jämföras. Det är alltid mest synd om mig.

Lidandet ska inte heller förhärligas. Jag tycker inte sången om hur ”hammarslagen ekar än i dag” är särskilt trevlig. Lidandet är alltid, per definition, fel. Det var ju inte så här det skulle bli.

Genom historien har religionen olyckligt nog ofta fått stå för förklaringen när det kommer till psykiskt lidande. Trons principer har gett lidandet en mening. Gud straffade och prövade och plågade – människan led.
Numera, läser jag, har vi delvis bytt ut det religiösa språket mot medicinska termer. Vi får en diagnos i stället för förbön. När lidandet får ett vetenskapligt namn, en diagnos, känns smärtan ibland en aning mer hanterlig. Ja, vi har faktiskt blivit rätt bra på att klassificera det psykiska lidandet men är fortfarande inte i stånd att ta bort det. Trots nya diagnoser och mediciner kommer lidandet alltid att finnas kvar.
– Människan är i botten en lidande varelse, säger den svenska filosofen Fredrik Svenaeus. Lidandet är inte något som vi kommer undan. Det söker sig alltid nya vägar.

Men när du lider så minns att du inte är ensam. I Tyskland kallas långfredagen för Karfreitag, sorgens dag. Engelsmännen säger Good Friday, för långfredagen är också dagen då Gud och människa försonas.
Enligt kristendomen finns det ett samband mellan lidande och räddning: Den långa fredagen när Jesus led på korset led han för vår skull. Han led för att det som gått sönder mellan Gud och människan skulle bli helt igen. Jesus uppdrag var att öppna dörren mellan himmel och jord så att de som längtar till Gud ska kunna komma till honom.

Vi har en lidande Gud som vet hur smärta känns.

”Jag tänker på dig Herre,
du känner all tortyr,
Du är där fångar plågas
och där förföljda flyr”

skriver Margareta Melin.

Vi är aldrig ensamma, inte ens i det
djupaste lidandet.


Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.


Nina Österholm



De svenskspråkiga församlingarna och Kyrkostyrelsen har öppnat ett ambulerande konto på Instagram. 14.10.2013 kl. 15:46

I slutet av förra veckan hade 340 personer anmält sig till de stiftsdagar som ordnas i Borgå den 15–17 november. 14.10.2013 kl. 14:57

Hon var en trasig 59-årig kvinna när hon mötte Jesus. I dag hjälper hon dem som är lika trasiga som hon var. 11.10.2013 kl. 09:37

Ledamoten i Svenska kyrkans läronämnd Eva Hamberg lämnar kyrkan i Sverige. 10.10.2013 kl. 13:35

Flera av de större församlingarna i Borgå stift visar ett sjunkande antal utskrivningar under de senaste åren. 8.10.2013 kl. 10:26

I framtiden betalar kanske de som inte hör till kyrkan en begravningsavgift. 7.10.2013 kl. 12:50

Jakobstads svenska församling ordnar  ingen regnbågsmässa i samband med Pridefestivalen nästa sommar. Det beslöt församlingsrådet efter omröstning där rösterna föll 8 mot 4. 4.10.2013 kl. 14:58

Det finns alternativ till att vårda gamla människor på bäddavdelningar.  Marianne Frilund nämner ett ökat serviceboende och vårdteam som alternativ. 2.10.2013 kl. 11:07

Ett aktivt förenings- och församlingsliv och många intressen gör att Magnus Taxell inte försoffas trots flera års arbetslöshet. 1.10.2013 kl. 10:12

Biskopen i S:t Michel Seppo Häkkinen säger att den ständiga diskussionen om samkönade parförhållanden i medierna är helt oväsentlig för kyrkan. 1.10.2013 kl. 10:07

Starten för kyrkans centraliserade ekonomiförvaltning Kipa har inte löpt problemfritt. Den nyöppnade enheten i Borgå ska garantera att församlingarna får service på svenska. 26.9.2013 kl. 12:08

När Mikaela Soncks pojkvän begick självmord fanns det folk som gick över till andra sidan gatan för att slippa möta henne. Nu, många år senare, har hon sammanställt en antologi vars mål är att uppmuntra oss att tala om också det som gör riktigt ont. 26.9.2013 kl. 10:31

Minst 60 döda efter gudstjänstattack i Peshawar. 22.9.2013 kl. 18:02

Många slag av kompetens bland de åtta sökande. 20.9.2013 kl. 09:37

Pastor Antti Kylliäinen och biskop emeritus Wille Riekkinen vill ruska om i kykan och skapa en mera odogmatisk atmosfär. 19.9.2013 kl. 08:17

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20

kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27

VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46

AVSTÄNGNING. Dennis Svenfelt blir avstängd från prästämbetet för fyra månader, meddelar domkapitlet idag. – När man inte kan sköta sin tjänst som det ankommer en tjänsteman är man inte lämplig för jobbet, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet. 28.10.2021 kl. 16:33

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23