Framtiden bör ses i pluralis

Ledare. Ledare 3/2008 Planerna på ett finlandssvenskt framtidsinstitut håller på att bli en av de stora finlandssvenska frågorna. Inte helt oväntat har diskussionen om institutet tillsvidare kretsat mera kring från ”vem” än kring frågan ”vad”. 14.1.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

Planerna på ett finlandssvenskt framtidsinstitut håller på att bli en av de stora finlandssvenska frågorna. Inte helt oväntat har diskussionen om institutet tillsvidare kretsat mera kring från ”vem” än kring frågan ”vad”. Inte heller helt oväntat eftersom det ofta förefaller vara viktigare vem som säger vad än vad som sägs och nästan viktigare vem som gör vad än vad som görs.Då det namn som nämnts både som initiativtagare till och tänkbar boss för framtidsinstitutet, Roger Broo, dessutom är ett namn som nästan blivit en svordom i finlandssvenska sammanhang är namndiskussionen förmodligen ofrånkomlig.

Men också
tankar och kommentarer som inte är bundna till namnet har framförts. De har i allmänhet fokuserat på ett annat favorittema: makten.
Det som ventilerats är dels vem som har eller borde ha makten i och över det planerade institutet, dels vem som eventuellt får se sin nuvarande makt naggas i kanterna av det nya institutet.

Personfrågor, alltså namnfrågor, och frågor som har att göra med både individuell och institutionaliserad maktutövning är onekligen viktiga. Men för att diskussioner om personer och makt skall föra framåt borde de aktivt kopplas till det projekt, den verksamhet, den institution, de utmaningar som det gäller att möta.
I det aktuella fallet alltså till en vision om hur det finlandssvenska framtidsinstitut skall se ut som kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för att möta morgondagen.

Om eller då institutet grundas och börjar arbeta finns det med till visshet gränsande sannolikhet många redan etablerade aktörer som vill att det primärt skall beakta just deras behov och intressen.
Det finns också finlandssvenska aktörer som lätt glöms bort. Som till exempel de kyrkliga aktörerna. Så har det i hög grad varit. Borgå stift, dess prosterier och församlingar har sällan eller aldrig, med undantag för speciellt högtidliga sammanhang, rymts med i diskussionerna om den finlandssvenska framtiden. Det samma gäller de finlandssvenska frikyrkliga.

Fontana Media
och Kyrkpressen är i detta sammanhang exempel på resurser som kunde och borde tas med i arbetet för Svenskfinland.
Att utreda vilka de finlandssvenska resurserna totalt sett är och hur de kunde aktiveras är en central uppgift för framtidsinstitutet. Det är inte fråga om att ännu en gång göra det arbete som andra redan har gjort. Det är fråga om att se det som andra kanske inte har sett eller endast sett skymten av. Och fram förallt är det fråga om att se hur man kunde hitta nya vägar och nya metoder för att ta de existerande resurserna i bruk på helt nya sätt i en helt ny verklighet.

Hur den verkligheten ser ut kan vi inte veta. Uppgiften för ett framtidsinstitut kan därför inte vara att beskriva framtiden. Uppgiften måste med nödvändighet vara att motiverande skissera en möjlig framtid.
Eller rättare sagt: att skissera möjliga framtider, möjliga morgondagar. Framtiden bör alltså ses i pluralis.
Detta är av största vikt för alla, men i synnerhet för varje minoritet. För dem gäller att utgående från en övergripande version skapa strategier för olika scenarier. De har helt enkelt inte råd att ta emot en enda framtid.
De – i det aktuella fallet vi – måste vara beredda på flera.

Ett framtidsinstitut som spänns för en enda kärra eller som planerar för en enda framtid är därför med stor säkerhet mera till skada än till nytta.
Och därför behövs alla ”goda krafter” även om det naturligtvis är så att den som betalar också sist och slutligen bestämmer vilka krafter de vill ha med. I det aktuella fallet alltså de finlandssvenska fonderna.
Av vissa inlägg i debatten att döma är det svårt för alla att acceptera denna självklarhet. Det finns just nu många som vill vara kalif i kalifens ställe.

Stig Kankkonen



FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00

kyrkoherdeval. Sara Grönqvist, tf kyrkoherde i Väståbolands svenska församling, fick en överväldigande majoritet av rösterna när Väståboland valde ny kyrkoherde idag. 5.6.2022 kl. 21:04

Stiftsdekan. Fem personer sökte jobbet som stiftsdekan och intervjuades. Domkapitlets intervjugruppvalde att låta Mia Anderssén-Löf och Tomas Ray gå vidare. 5.6.2022 kl. 18:53

AVKRAGNING. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. Det beslutet fattade domkapitlet idag efter omröstning 5-2. 22.6.2022 kl. 13:00

AVSTÄNGNING. Församlingspastor Dennis Svenfelts framtid i kyrkan avgörs vid domkapitlets möte den 16 juni. – Det är en utmanande situation, säger biskopen inför mötet. 3.6.2022 kl. 17:36

Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10