Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Hur kan jag lita på att mina barn inte far illa i församlingens ungdomsarbete?

FRÅGA: Jag har dåliga erfarenheter av församlingen från min egen ungdomstid och min familj har aldrig varit särskilt kyrkaktiv. Nu när barnen konfirmerats har de blivit väldigt aktiva i ungdomsarbetet, deltar i helger och konferenser och läger. Hur kan jag veta att det som lärs ut där inte skadar mina barn? Finns det någon kvalitetskontroll på vad som sker på olika ungdomsevenemang inom kyrkan?


SVAR: Frågeställaren tar upp en angelägen fråga. Som förälder vill man veta åtminstone något om var barnen rör sig och framför allt om de har det bra eller inte. Enkelt skulle det ju vara om svaret på frågan var att om ett sammanhang kallas för kristet, så är det automatiskt ett bra sammanhang. Så enkelt är det tyvärr inte. Det finns lämpliga och mindre lämpliga kristna evenemang. Frågeställaren själv har uppenbarligen fått en negativ bild av kristen verksamhet.


Det jag först vill lyfta fram som något positivt är att barnen som konfirmerats engagerar sig. Det är ju ett tecken på att de blivit intresserade av kristen tro och vill ta reda på mera om den. Enda sättet att göra det är att själv pröva vad det hela kan tänkas gå ut på. När barnen och ungdomarna engagerar sig kommer de också att märka att det finns många olika uttryck för kristen tro och att de måste hitta sin egen väg och stil. Det är en process som behöver få ta sin tid.



"Skulle man som förälder märka att engagemanget leder till att ungdomarna avskärmar sig, kommer i obalans eller prioriterar ned sin relation till föräldrarna kan det vara skäl att ta kontakt med den som ansvarar för verksamheten."



Till saken hör ju att ungdomar vill engagera sig djupt i det de gör, oberoende av om det är kristen tro, livsåskådning, miljö- och rättvisefrågor, sport eller något annat det handlar om.

Församlingsverksamheten för ungdomar kan se olika ut beroende på var man bor i Borgå stift. Men gemensamt för alla församlingar i den lutherska kyrkan är att det ska finnas ett mål, ett tydligt innehåll och en ansvarsperson för verksamheten. Samlingarna ska vara öppna och de ansvariga ska kunna redogöra för vad som sker på dem om någon frågar. Innehållet i samlingarna ska vara utformat så att barnens och ungdomarnas integritet är tryggad. Det betyder att miljön ska vara trygg och att ungdomarna ska få tänka själva, pröva det de hör och själva ta ställning.

Skulle man som förälder märka att engagemanget leder till att ungdomarna avskärmar sig, kommer i obalans eller prioriterar ned sin relation till föräldrarna kan det vara skäl att ta kontakt med den som ansvarar för verksamheten.

Jag vill också uppmuntra frågeställaren att vid ett lämpligt tillfälle diskutera engagemanget med sina ungdomar. I en sådan diskussion kan de egna erfarenheterna få komma fram samtidigt som man är öppen och t.o.m. lite nyfiken på att få höra vad ungdomarna ser som viktigt och bra i sitt engagemang. I ett sådant diskussionsklimat brukar frågorna få svar rätt naturligt. Lycka till med det!

Kyrka. Fler allmänna möten, nya verksamhetsformer och delat ansvar. Det är receptet som ska garantera att pedofilhärvan i Skutnäs bönehus inte ska upprepas. 10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Då ärkebiskop Jukka Paarma öppnade biskopsmötet i dag i Helsingfors betonade han att kyrkan är till för andra. Ur kyrkans synvinkel ska man bekymra sig för människornas liv, ur det goda livets synvinkel. – Och då måste man fråga sig vart det goda livet har försvunnit, sade Paarma.   9.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. I tankesmedjan Magmas fyra scenarier om det svenska i Finland år 2030 har Borgå stift försvunnit. Eller avfärdats med sju rader på en sida. 9.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbläsare är överens om att det hör till vår uppgift som kristna att särskilt värna om miljön. 9.2.2010 kl. 00:00

Världen. I Sverige har kristendomen tonats ned i ämnet religionskunskap. I den nya kursplanen nämns kristendom, islam, judendom, hinduism och buddism i samma andetag. 8.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. En videosnutt gjord för reklamkampanjen inför församlingsvalet väcker reaktioner bland svenskspråkiga. 7.2.2010 kl. 00:00

Kultur. För levnadskonstnären Thomas Törnroos representerar Gud trygghet, lugn och glöd. 6.2.2010 kl. 00:00

Kultur. Han frågar aldrig det han tror andra är intresserade av. Göran Skytte frågar uteslutande det han själv vill veta. 5.2.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Omsluten av Kaplabergets väldiga nävar och tusen änglars snabba vingslag vaknar jag en morgon till stilla psalm och bjällrors spröda klang. Himlen är ett relativt begrepp när själen söker sin hemvist efter år av irrfärder i universums utkanter. Helig är min boning och helgat är mitt rum, det förstår jag med stor tydlighet efter en första natt i tystnaden. Men kroppen gör motstånd, stretar och konstlar. Den insikten är kanske den svåraste i gryningen: Det bor ett helgon i varje människa och en gud i varje själ. 4.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Kari Mäkinen, professor Miikka Ruokanen och biskop Seppo Häkkinen är församlingsprästernas favoriter i ärkebiskopsvalet, enligt en undersökning som gjort av Radio Dei. 4.2.2010 kl. 00:00

Människa. Hon är ung men har hunnit tänka en hel del. Och hon valde en lite otippad bana. 4.2.2010 kl. 00:00

Ledare. En viktig bok i rätt tid. Ungefär så karaktäriserade Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral, biskop Seppo Häkkinens doktorsavhandling ”Ihanne ja todellisuus”, alltså ”Ideal och verklighet”, då den nyligen publicerades. 4.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. I en färsk undersökning som pod.fi låtit göra kommer det fram att att problem med rusmedel och mental ohälsa har ökat bland unga. 3.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. test 2.2.2010 kl. 00:00

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00