Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Hur ska jag stöda min son i att forma relationer där han kan vara sig själv?

Jag läste nyligen att finländska män har väldigt få vänner som de kan tala öppet med. Hur kan jag stöda min son i att lära sig forma vänskapsband och goda relationer där han kan vara sig själv och inte alltid behöver vara tuff och stark?


Maria Sundgren-Lillqvist är kognitiv psykoterapeut och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.


Svar: Vi behöver prata med våra barn om känslor och tankar. Vi behöver agera som goda modeller för dem genom att vi vågar visa våra känslor av sorg, ilska och glädje. Vi får även bekräfta barnens känslor, att det är riktigt att visa ilska och sorg. Vi får bejaka pojkars gråt och sorg. Vi får visa att vi accepterar även pojkars sorg. Av tradition har vi tyckt att pojkar inte ska gråta och att vi sett det som en svaghet.

Vi får diskutera med våra barn om kompisrelationer och vad de tycker att är viktigt. Vilken typ av kompis uppskattar de? Tycker de om kompisar som är tuffa och starka? Vi kan även fundera kring tuffhet och starkhet. När är vi tuffa och starka? Kan vi människor vara både starka, tuffa och sårbara? Jag tror att de flesta människor är en blandning av allt. Den som är riktigt modig vågar också visa andra känslor, den riktigt starka vågar visa sorg och glädje. Att kunna visa kärlek är en styrka. Lite som Bamse säger: Den som är stark måste också vara snäll!
Vi som föräldrar visar också vad som är viktigt i en vänskapsrelation genom hur vi agerar och pratar med våra vänner och våra barn. Våra barn gör ju inte som vi säger – de gör som vi gör.

Det finns inga känslor eller egenskaper som är specifikt kvinnliga eller manliga, utan känslor och egenskaper är universella och våra behov är likadana. Både män och kvinnor behöver öva sig i att uttrycka sina känslor och behov. Traditionellt har kvinnor haft flera vänskapsrelationer än män, fast behovet av vänskap finns hos bägge. Den finska mannen har blivit lärd att tiga och lida, vilket syns i stor psykisk ohälsa och alkoholism i vårt samhälle. Det bästa botemedlet mot detta är att vi vågar närma oss varandra och vara ärliga. Vi behöver inte tjugo goda vänner, men alla skulle må bra av en god vän.

Vi får tro att den finska mannen vågar bli den mera känslosamma mannen, i stället för den tysta och karga. När stora stjärnor som Teemu Selänne kan gråta i direktsändning så förmedlar han att det är okej att gråta, fast han är man. Även om orsaken till gråten inte enbart var sorg, utan mera av glädje, så är det ändå en ny sida vi ser. När både stjärnan och reportern brister ut i gråt och omfamnar varandra visar de kanske vägen för andra finländska män. Det är okej att visa känslor, till och med att gråta i direktsändning.

Samhälle. Borgåförsamlingarna och kyrkornas samtalstjänst betjänar Borgåbor efter skottdramat. 6.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Ett nyfunnet samarbetsnätverk mellan hjälporganisationer banar väg för mer effektiv hjälp i huvudstadsregionen. 6.7.2010 kl. 00:00

Kultur. Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Kultur.   Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. De hittills äldsta bilderna på apostlarna Petrus och Paulus har hittats i Rom. 29.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Döden är svår att tala om och därför har det uppstått många alternativa sätt att säga att någon har dött. 24.6.2010 kl. 00:00

Ledare. Det har alltid funnits, och kommer förhoppningsvis alltid att finnas, de som lever motströms. Män och kvinnor med skarpa blickar för det som händer runtom dem, i förening med djupt rotad rättskänsla, prestigelöshet, talförhet och mod. Låt oss här kalla sådana människor profeter, väl medvetna om att ordet i sin fulla bemärkelse också har en klart definierad religiös betydelse. 23.6.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag är fjorton och överlycklig. Mitt lag har svettats i en fotbollsturnering i Trondheim. 23.6.2010 kl. 00:00

Människa. Biskop Humphrey Peters vill finnas till för sitt folk mitt i deras tuffa verklighet i Pakistan. 23.6.2010 kl. 00:00

Teologi. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt. 22.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Antalet vägkyrkor är rekordstort i år. I Svenskfinland hör endast ett fåtal församlingar till nätverket. 21.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Femhundra personer har varit engagerade i utbyggnaden av Flynängens bönehus i Kållby, Pedersöre under vintern. Talkoinsatsen har sparat Kållby Fridsförening över 200 000 euro i reda pengar. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under temat Hav och himmel samlades svenska missionsvänner från hela landet tillsammans med utländska gäster och talare till Finska Missionssällskapets sommarfest. 21.6.2010 kl. 00:00

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06