Recensioner

BOK: Att hoppas på ett annat system. En antologi om kristen tro och anarkism.

Patrik Hagman
Av de sekulära politiska ideologier som har sina rötter i upplysningen är anarkismen den mest missförstådda, men också den som står kristendomen närmast. Skillnaden mellan att ha Jesus som kung och att inte ha någon kung alls är betydligt mindre än skillnaden mellan att erkänna Kristi herravälde och att underkasta sig staten, partiet, marknaden eller individens fria vilja.

Ändå är det inte lätt att reda ut hur kristendomen förhåller sig till denna tro på att människorna kan klara sig utan härskare om de bara får chansen. Det här blir tydligt i denna antologi, inte minst i en tendens att hålla begreppet anarkism på ett visst avstånd. Bara ett par av texterna går in i explicit diskussion med anarkistiskt tänkande.

Däremot binds texterna samman av två andra saker: Dels ett allvarligt engagemang för en kristen tro som gör skillnad. Det som rycker en med är entusiasmen i flera av texterna: ”Titta, vad vi har funnit, att följa Jesus förändrar allt!”
Det andra är en delad erfarenhet av att staten svikit. Kopplingen till anarkismen verkar födas här: i en aktivism (mot utvisandet av flyktingar, mot vapenindustri, för rimligare behandling av djur, för jämlikhet mellan kön o.s.v.) som möts, inte av respekt för rätten till att uttrycka sin åsikt och arbeta för den, utan av oförstående och ointresserade poliser som föser ihop och kör bort (och fotograferar).

Den här negativa syn på staten känns säkert främmande för många nordbor, vana att tänka sig staten som den som tar hand om oss. Och kanske det här också finns en berättigad fråga: Även om anarkismen har goda svar på de traditionella frågorna om hur samhället skulle kunna fungera utan polis och militär, är det mera oklart hur det skulle bli med universitet och sjukhus. Också dessa är, åtminstone hos oss, ”staten”. Att bryta upp tanken på en enhetlig stat som har alla dessa uppgifter och i stället fokusera på vilka av statens ansikten man vill motarbeta och vilka man vill förändra verkar vara en viktig uppgift.

Texterna har alltså fötts ur en aktivism som engagerar både kristna människor och människor utan kristen tro. Och det är också när man som läsare bjuds in i dessa sammanhang, på gatan, utanför flyktingförläggningen eller i vardagskommunitetens månadsmöte, som man starkast dras med i dem.

Skillnaderna mellan texterna pekar på viktiga frågor. Till exempel ser Elin Lundell kyrkan som problematisk utgående från feministiska och postkoloniala perspektiv. Johanna Hadin, däremot, lyfter lika självklart fram en feministisk identitet men ser ändå kyrkan som en möjlighet att leva ut ”förkultur”, en fiffig ordskapelse där ”för” inte bara är motsatsen till ”mot” utan också bär med sig försmak och förväntan.

Och den tanke som slår mig när jag läser är att den överlappning som skribenterna försöker fånga in spelar väldigt olika roll i ett kristet och ett sekulärt motstånd. Anarkisten tvingas, av en statsmakt och av sociala strukturer som mera kontrollerar än möjliggör, till att vara ett tecken som visar världen på att något annat kunde vara möjligt.

För kyrkan är målet just att vara ett sådant tecken.

Författare: Anton Lundqvist, Tomas Lundström (red.)
Förlag: Argument 2013


Samhälle. 200 år har gått sedan gränsen mellan Tornedalen drogs. Kyrkklockorna ringer samtidigt på båda sidorna om gränsen 17.9 klockan 19. 6.9.2009 kl. 00:00

Kultur. Nu inbjuds alla barn att skicka in teckningar till Kyrkpressen! Den här gången gäller det att teckna liknelsen om den barmhärtige samariern. 3.9.2009 kl. 00:00

Människa. – Att jag blev engagerade i kyrkan berodde i hög grad på att min församling gav mig olika uppgifter och att jag fick visa, inte minst för mig själv, att jag klarar av dem. 4.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. – Många studerande tappar kontakten till hemförsamlingen. Min uppgift är att nå unga i högskolor och hjälpa dem att hitta en lämplig församling. 3.9.2009 kl. 00:00

Människa. Årets Fredrika Runeberg-stipendie, som utdelas för en samhällsmoderlig insats, gick till Christina Lång som i fyra decennier jobbat för handikappades rättigheter. 3.9.2009 kl. 00:00

Ledare. Praktiskt taget det enda som kunde sägas inför biskopsvalets första omgång var att allt är öppet. Frågan nu är om samma konstaterande gäller för den andra valomgången, som hålls efter två veckor. 2.9.2009 kl. 00:00

Ledare. Praktiskt taget det enda som kunde sägas inför biskopsvalets första omgång var att allt är öppet. Frågan nu är om samma konstaterande gäller för den andra valomgången, som hålls efter två veckor. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Valet blev jämt och inte särskilt regionalt färgat.– Det bådar gått för ett annars splittrat Svenskfinland, säger forskare Kjell Herberts. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Björn Vikström och Sixten Ekstrand möts i biskopsvalets andra omgång. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Vikström och Ekstrand möts i biskopsvalets andra omgång. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Röstningen i biskopsvalets första omgång pågick klockan 13-14. Kyrkpressen var på plats när elektorerna i Helsingfors prosteri samlades. 2.9.2009 kl. 00:00

Människa. Babykyrkan är en gudstjänst dit församlingen bjuder in de barn som döpts under året samt deras familjer. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag onsdag (2.9) går elektorerna i biskopsvalet i Borgå stift till valurnorna. 2.9.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Har du hamstrat redan? 3.9.2009 kl. 00:00

Ledare. I annonserna för de kyrktorg som hållits presenterades torgen som den självklara mötesplatsen för alla yrkesgrupper och anställda i församlingen, alla förtroendevalda och alla frivilliga medarbetare. 3.9.2009 kl. 00:00

biskopsval . Det blev Bo-Göran Åstrand som segrade i biskopsvalets andra omgång. Han fick 309 röster och motkandidaten Sixten Ekstrand fick 265 röster. 10.4.2019 kl. 14:09

biskopsval. Snart klarnar det om det är Bo-Göran Åstrand eller Sixten Ekstrand som blir nästa biskop i Borgå stift. 10.4.2019 kl. 12:58

reportage. Kan det vara diakoni att svettas och lyfta vikter? Ja, tycker Heidi Salminen i Vanda svenska församling. Församlingen ser till människan som en helhet och kompletterar mathjälp och själavård med knäböj och axelpressar. 10.4.2019 kl. 09:00

kyrkoherde. Mia Bäck är kyrkoherde och gift med Anna. Ibland måste hon gå in i sammanhang där hon vet att det finns människor som tycker att hennes familj – det finaste Gud gett henne – är ”avskyvärd”. 4.4.2019 kl. 13:36

förtroendevald. När Ulla-Maj Wideroos inte ställde upp i riksdagsvalet för fyra år sedan ville hon i stället engagera sig i lokalsamhället i Närpes. Men att det engagemanget skulle vara i församlingen hade hon inte tänkt. 3.4.2019 kl. 07:00