Orden ”jag tror på Gud” glider lättare över tungan än ”jag tror på Jesus”

18.02.2025

Häromveckan gled ett samtal in på hur det ibland känns som att vissa benämningar på Gud är enklare och vissa svårare att ta i sin mun. Även om det ofta är obekvämt att tala om tro, glider orden ”jag tror på Gud” lättare över tungan än ”jag tror på Jesus”. ”Gud hjälpte mej” är enklare att säga än ”Jesus hjälpte mej”.

Mats Björklund är jordbrukare från Pedersöre.

Här invänder den teologiskt bevandrade att vi tror på en treenig Gud – en som är tre och tre som är en- och att man lätt går ner sig i ett träsk av definitioner om man försöker skilja delarna åt alltför mycket. Jag avser nu här endast hur lätt eller svårt det rent språkligt är att ta orden i sin mun, inte vad de betyder i teologiskt hänseende.


Kanske känns det enklare att tala om Gud än om Jesus eftersom benämningen Gud av dem jag pratar med kan tolkas bredare och därmed mindre stötande. Jag kan mena att jag tror specifikt på kristendomens Gud men jag kan också tro nån högre makt i största allmänhet. Benämningen Gud kan syfta på kärleken, en högre intelligens eller det goda i mänskan. Pratar man om Gud är man förvisso lagd åt det religiösa, men inte nödvändigtvis nån extremist.

Med Jesus är knepigare. Dels innebär tron då antagligen att jag tror på en faktisk historisk person, inte bara en idé eller en symbol. Om man dessutom börjar läsa på om honom i evangelierna blir det ännu obekvämare. Han är ju så förtvivlat kantig. Det går bra så länge texterna handlar om nåd och kärlek, om att hjälpa den svage och fattige. Socialt ansvar och rättvisa, det kan jag enkelt ställa mej bakom. Men ibland blir han så nedrans provokativ; välter bord, kallar folk för huggormsyngel, säger obekväma saker, kräver att jag tar ställning o.s.v. Det finns gott om Jesuscitat som är jobbiga att hantera och jag känner en viss förståelse för att lärjungarna i ett skede tar honom till sidan och försöker få honom att tagga ner lite.

Fast jag undrar om min tro ändå behöver den där provokativa sidan? Att bekänna mej till Jesus hindrar mej att gömma undan min tro i ett flum där jag sådär bekvämt och allmänt tror på ”nånting”.

Fast jag undrar om min tro ändå behöver den där provokativa sidan? Att bekänna mej till Jesus hindrar mej att gömma undan min tro i ett flum där jag sådär bekvämt och allmänt tror på ”nånting”. Att tro på Jesus fokuserar min tro på ett verkligt skeende i historien. Jag tror på en person, inte på en ide. Jag tvingas förhålla mej till det obekväma och kantiga hos Jesus och acceptera lite av en hihulit-stämpel om jag väljer att bejaka det. Kanske det obekväma i namnet Jesus behövs just för att skapa balans mot det allmännreligiösa och diffusa jag också bär med mej?

Kanske det obekväma i namnet Jesus behövs just för att skapa balans mot det allmännreligiösa och diffusa jag också bär med mej?

Så då är det väl lika bra att säga det: Jag tror på Jesus.

Så var det sagt.

Mats Björklund

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00