Kyrka, stat och lösningar bortom graven

11.11.2024
Kyrka, stat och lösningar bortom graven
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

I NORRA FINLAND, i sameområdet Sápmi, är traditionen ofta att de anhöriga gräver sina näras och käras gravar själva.

Så är det inte nödvändigtvis på de stadsplanerade kyrkogårdarna i låt oss säga Esbo eller Vanda. Där sköts gravprocedurerna mera industriellt, av begravningsbyråer, kanslister och män i gula västar i mini­grävmaskiner.

Så 2 000 euro för en grav är inte detsamma i Utsjoki som i Helsingfors, säger samernas representant i kyrkomötessalen i Åbo.

Nej, det är det inte, säger biskopen i Helsingfors; han ska precis ska iväg för att inviga ett dyrt minnesmärke på avlidna republikens presidenters gravplats i huvudstaden.

Kyrkomötet använde i år mycket sessionstid till att diskutera finländska gravar och deras ekonomi. Enligt lag är det den evangelisk-lutherska kyrkan som sköter dem, som en samhällsuppgift som staten har förbundit sig att betala kyrkan för.

Ceremoni och rit kring den avlidnas minne och kropp kan variera. Men i myllan läggs alla oberoende av härkomst, religion och livsåskådning, alla till samma pris – av lutheranerna.

TJÄNSTEN kring gravarna är den överlägset dyraste av alla tjänster kyrkan gör för det övriga samhället (de andra är att sköta om museala hus och att folkbokföra sina egna tre och en halv miljon medlemmar).

"Ska kommersiella vårdbolag ta över kyrko­gårdarna, kanske?"

Samtidigt med statens sparande vill kyrkan nu samtidigt internt fördela om statspengarna mellan rika och fattiga församlingar. Det blir många reformer på en gång. Det kan dessutom leda till att det blir väldigt dyrt för en fattig att bli begraven i en storstadsförsamling. I kyrkomötet antyddes gravkostnader på närmare 5 000 euro för en grav – eller risker för gravshopping till grannförsamlingar där det är billigare.

Från Jyväskylä, en mellanstor finländsk orts samfällighet, kommer förslaget om att, om statens sparande ska bestå, så kunde kyrkan dra sig ur begravningsväsendet. Det slukar kyrkoskattemedel från kyrkans kärnverksamhet, som trots allt inte är att begrava. Bland annat betalar kyrkan ju också för att den som kanske aldrig har betalat en enda cent i kyrkoskatt begravs på lika villkor med alla andra.

Och vem ska ta över? Välfärdsområdena, vars ekonomi enligt rubrikerna i medierna inte heller är så värst solid? Kommunens kultursektor? Kommersiella vårdbolag, som ett sista led i den service man ger kunden?

I KYRKAN borde man dock veta att man leker lite med elden ifall man lättvindigt antyder att man skulle avsluta samhälls­kontraktet kring kyrkogårdarna.

Det öppnar snabbt diskussionen om huruvida Museiverket och Senatsfastigheter kanske ska ta över de medeltida kyrkobyggnader för att bevara dem som kulturarv. Eller att registermyndigheten MDB tar över kyrkans medlemsregister helt och hållet.

Med det skulle kyrkan snart stå inför scenariot att inte heller få bära upp sin medlemsavgift, kyrkskatten, i samarbete med Skatteförvaltningen. Om den automatiken skulle upphöra skulle det om någonting ha ödesdigra ekonomiska konsekvenser för kyrkan.

Därför behövs det lite politisk vilja av både kyrka och kyrkominister så att gravfrågan i Finland får en lösning.

Jan-Erik Andelin

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00