Byråkrater, okej, men vad gör de?

01.08.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

KYRKOMÖTESOMBUDET sänker rösten i korridoren utanför kyrkomötets sessionssal. Det plågsamma därinne tycker hen inte är klyftan mellan de teologiskt liberala och de konservativa – vilket omvärlden ofta tror.

Jobbigare, säger ombudet, är den stora sprickan mellan församlingsfältet och kyrkomötet som fattar beslut versus Kyrkostyrelsen i Helsingfors som bara långsamt verkställer dem. Om över huvud taget.

"Det är inte klyftan mellan de teologiskt liberala och de konservativa som är det jobbiga. Utan sprickan mellan församlingsfältet och Kyrkostyrelsen."

DEN EVANGELISK-lutherska kyrkans centrala förvaltning är i och för sig inte överstor. Även om många finländare tror någonting annat är kyrkan inte heller toppstyrd. Den har hierarkiska drag, med småpösiga auktoriteter här och där. Men kyrkan besluter om sina angelägenheter överraskande decentraliserat. Inte ens ärkebiskopen är någon koncernchef utan bara ”den främste” bland andra ledare.

Men frågan är om de centrala organ som finns, Kyrkostyrelsen, domkapitlen och de stora samfälligheternas ämbetsverk gör rätt saker.

Så långt har det gått att den mest munviga bland biskoparna vid senaste kyrkomöte stod upp och raljerade över centralkyrkans fascination över projekt och processer – och fick långa applåder.

Och sessionssalen fylldes av en stoiskt granitgrå kristen harm när det blev tal om samarbetsförhandlingarna vid Kyrkostyrelsen. Det skulle sparas en miljon euro. De fast anställda tryggade sina egna positioner, varenda en.

De som fick gå var vikarier, deltidsanställda och stipendiater.

FÖRSAMLINGSPASTOR Edgar Vickström i Mariehamn väcker (KP nr. 15) ytterligare frågor om vart den evangelisk-lutherska kyrkan med sin centrala ledning är på väg. Eller snarast vart den vill vara på väg.

Vickström är inte vilken färskpressad teolog som helst, utan har en lång bakgrund inom bank, holding och offentlig förvaltning. I det vitala öriket Ålands egen lilla värld, men dock.

"Det är knappast Kyrko­styrelsen som ska vara trädgårdsmästare vid den gallringen."

Kyrkostyrelsen kunde läggas ner, och sedan byggas upp igen till de delar som visar sig faktiskt behövas, tycker Vickström.

Pedagogik, eller populism, att säga det så brutalt, men det visar hur som helst på gny och gnissel i kontinentalplattorna om att någonting behöver göras.

BYRÅKRATI är inte i sig någonting ont, lärde en finlandssvensk profil i förvaltning en generation av oss i media eller offentlig sektor. Byrå­kratin gör saker rättvist, jämlikt, tryggt och systematiskt – och är i bästa fall ett stöd för det skapande och kreativa.

Men vad gör kyrkans byråkrati? Den påför gräsrotskyrkan en massa statistikföring och krångliga skrivbordsuppgifter, säger kyrkoherde Mats Lindgård i det här numret.

Enbart i Borgå stift verkar kyrkbyråkratin också ha vita fläckar och luckor. Domkapitlet är det pastoral-juridiska ämbetsverket och Kyrkostyrelsen tips- och materialcentralen för församlingarnas dagliga verksamhet.

Men särskilt inom ekonomin och i att där ha upplägg för framtiden verkar samfälligheter och församlingar förvånansvärt ensamma.

VI BEHÖVER en förvaltningsrensning i kyrkan. Centrala etos behöver blir tydligare och kamratstödet i förvaltningsfrågor stadigare. Men det är knappast Kyrkostyrelsen som ska vara trädgårdsmästare vid den gallringen.

Jan-Erik Andelin
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 18.4.2024 kl. 10:00
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00