Vi är kallade att vara hans händer – även om det doftar handdesinfektionsmedel

29.09.2020
Bo-Göran Åstrand är biskop i Borgå stift.

För några år sedan gick jag in i Åbo domkyrka en solig eftermiddag. Doften från stenvalven som dröjer sig kvar från medeltiden slog emot mig. Det var lika lugnt och skönt som under studietiden att vandra omkring i katedralen. Jag mindes hur jag ibland sökte lugnet och den ordlösa närvaron av någon som är större just här. Jag bodde granne med domkyrkan, bara några hundra meter från porten. Klockorna som slog några slag en gång i kvarten har för alltid delat upp min timme i fyra delar.

En vandring i domkyrkan innehåller en del överraskningar. I ett av sidovalven slås jag med häpnad. Jag möter Jesus Kristus avbildad på ett kors. Men han är utan armar! Jag har till en början svårt att förstå hur det kan vara så. Jag har inte sett något motsvarande någon annanstans. Krucifixet liksom fyller upp sidovalvet med sin intensiva närvaro och kallar mig att sitta ned på en av stolarna framför. Vad har hänt med den här skulpturen? tänker jag medan tystnaden är mycket närvarande.

Kristus utan armar. Det känns som att krucifixet har ett budskap. Under valven, i stillheten, hör jag Jesu uppmaning till lärjungarna att de skulle fortsätta hans verk på jorden. Jesus behövde människor för att hans rike skulle gå framåt och Guds kärlek bli känd. Uppenbarligen behöver han armar och händer ännu idag. Här och nu.

"Kristus utan armar. Är jag, är vi kallade att vara hans armar och händer? Ja, så måste det ju vara."

Jag går ut efter en stund av tyst meditation framför krucifixet. Den stora porten glider upp. Det känns som att katedralen uppmanar mig att minnas vad jag fick vara med om därinne. Bruset från trafiken på den livligt trafikerade leden in mot Åbo centrum slår emot mig. Kristus utan armar. Är jag, är vi kallade att vara hans armar och händer? Ja, så måste det ju vara.

Världen och vårt samhälle har drabbats av ett virus som märks i allas vår vardag. Ansiktsmaskerna, avstånden, säkerhetsföreskrifterna och begränsningarna påminner oss om att vi kämpar mot en gemensam fiende. Hålls frisk! uppmanar vi varandra. Allt medan en del känner sig isolerade och ensamheten breder ut sig. Många är trötta och utmattade av alltihop.

Vi får inte heller röra vid varandra som förut. Inte ta i hand, inte kramas. Men vi kan fortfarande använda händerna till att hjälpa varandra, bära matkassar, ringa, skriva hälsningar, hjälpa till med städningen, ge ett bidrag eller ställa upp där någon behöver oss. Med våra händer och armar kan vi visa att vi bryr oss. Då är Jesus Kristus närvarande. Även om det doftar handdesinfektionsmedel.

Bo-Göran Åstrand

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09