Krister Lillas och Amanda Öhberg Dias tar oss till Andra dimensionen.

”Den här boken är för tjock. Den saknar bilder. Jag orkar inte läsa den.”

Bok.

De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld.

4.3.2026 kl. 20:08

Som lärare i högstadiet i Larsmo oroar sig Krister Lillas för den försämrade läskunnigheten bland barn och ungdomar. Den har man nationellt försökt motverka genom att producera lättläst litteratur för de allra svagaste läsarna.

– Men som en följd av det väljer också duktiga läsare den lättlästa litteraturen. Många läser långt under sin egen nivå, läsutvecklingen stannar av och ordförrådet växer inte, säger Krister.

När han rekommenderar böcker åt eleverna är ofta den första reaktionen att boken är för tjock.

– Det är inte språket i sig som är problemet utan tjockleken. Av olika anledningar orkar man helt enkelt inte. Läsningen är en långsam process som inte ger dopaminkickar lika kvickt som en skärm.

Han letade efter tunna böcker som har samma språk som en tjockare ungdomsbok men han hittade inga.

– Har man då för mycket fritid och för lite självbevarelsedrift börjar man skriva de där böckerna själv. Jag såg ett pedagogiskt behov som jag försöker fylla. Det var utgångspunkten.


Andra dimensionen

Men hjälp av illustratören Amanda Öhberg Dias har han skapat fantasivärlden Andra dimensionen. Den består av sju domäner som styrs av var sin domänförvaltare. Förvaltarna är andeväsen som kan ta mänsklig gestalt. Deras uppgift att hjälpa människorna.

– Som så ofta sker när någon får lite makt så spårar det ganska snabbt ur. Domänförvaltarna vill bli dyrkade i stället för att hjälpa, säger Krister.

I grund och botten är det en klassisk kamp mellan gott och ont.

– Det är egentligen det som hör fantasy till. Det går inte att ha fantasy utan den kampen, säger Amanda.


Kan det vara därför flera fantasyförfattare, som till exempel CS Lewis och Tolkien, är kristna?

– Fantasin är ju ett sätt att beskriva en större verklighet. På ett sätt har jag bäddat för att man kan dra parallellerna till den kristna tron, men det är inget som jag är ute efter. Jag är ute efter läsupplevelsen. Jag ser inte mina böcker som kristna eller som evangeliserande, utan de möter ett pedagogiskt behov, säger Krister.

En recensent har kallat böckerna snäll fantasy.

– Böckerna är väldigt neutrala och enkla att sätta sig in i, i motsats till high fantasy som till exempel Tolkien, säger Amanda.


Trovärdigt utan svordomar

Kristers kristna livssyn märks kanske bäst genom avsaknaden av svordomar i böckerna. Han vill skriva sådant som han själv kan stå för.

– Det verkar finnas en förväntan på att allt som riktar sig till ungdomar idag måste innehålla svordomar för att vara trovärdigt. Det köper jag inte. Man måste kunna skriva på ett spännande sätt utan att hemfalla åt det. Jag tycker det är ett ganska billigt knep, säger han.

– Samtidigt blir det ju det mera kreativt och roligt då man i stället för att svära har jätteroliga andra ord, säger Amanda.

Andra dimensionen finns tillgänglig i bokform och på webben.

– Tanken är att skriva böcker med ett rikt språk, ett stort ordförråd utan att tjockleken blir ett problem. Vi försöker landa någonstans mellan 100 och 120 sidor per bok, säger Krister.

Han skriver i första hand för läströtta läsare i åldern 11 till 14 år.

– Förlagen har en indelning på 9 till 12 och 13 till 16. Vi är precis där i skarven, så bokhandlarna vet inte om de ska placera oss bland barn- eller ungdomsböckerna.

Böckerna kan ändå läsas av personer i alla åldrar.

– Den yngsta jag vet om var fem år och hade boken som högläsning. Vi har vuxna läsare upp till 70–80-årsåldern som har tyckt om den, säger Amanda.

Krister tror att böckerna fyller ett behov.

– Min poäng är att väcka ett läsintresse och att hålla kvar det. Jag struntar fullständigt i litterära finesser. Jag vill bara skriva så intressant som möjligt.

Här fyller också Amandas bilder en funktion.

– Istället för att Krister drar ner tempot i boken med en miljöbeskrivning kan jag visa det genom bilderna.

I mars utkommer Bjässen, den tredje boken i serien. Texterna till den fjärde boken Feber och den femte är redan klara. Just nu skriver Krister på bok nummer sex medan Amanda håller på med illustrationerna till Feber. Den beräknas utkomma i höst.


Skillnaderna i språket fascinerar

Planen är att ge ut mellan femton och tjugo böcker i serien.

– Hur många det blir beror på hur bra de börjar sälja. Det tar tid att skapa ett varumärke och jag tror att man först efter bok fem kan se om det finns en efterfrågan, säger Krister.

De har gett sig in i projektet på lång sikt.

– När vi började sa jag åt förläggaren att vi ska göra många böcker. Det understödde hon. Författare som säljer mycket är de envisa som orkar jobba och ge ut, orkar åka runt, signera och möta sina läsare. Det gör vi nu. Och vi är bara i början.

Böckerna ges ut av förlaget Visto i Sverige. Det är en underavdelning till Idus förlag som ger ut barnböcker.

– Jag skriver på ett hybridkontrakt, vilket i praktiken innebär att jag bekostar utgivningen, men förlaget sköter distributionen. Vi tar hem en del böcker som vi säljer på egen hand.

Varje bok trycks i tusen exemplar. Hittills har försäljningen varit jämnt fördelad mellan Sverige och Finland.

Språknörden Krister går igång på skillnaderna mellan svenskan i Finland och Sverige.

– Min önskan är att min finlandssvenska ska skina igenom om den inte stör för mycket. Det vet både redaktören och språkgranskaren om. I slutändan är det jag som väljer. Men i varje bok diskuterar vi olika uttryck och alternativ. Ta till exempel ordet niondeklassist. Det kände de inte alls till. Det heter niondeklassare i Sverige. I första boken använder jag ordet mommorider (en klassisk, oftast äldre modell av damcykel). Jag var helt säker på att redaktören skulle stryka det. Men efter att hon googlat det ville hon absolut ha det kvar. Det finns massor med små nyanser som man inte är medveten om. Jag älskar att prata om dem.

Text och foto: Johan Sandberg


PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43